Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstadius, Johan Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T i n g s t a i> i u » , Johan Adam.
nom ett urval af de mest välljudande ordställningar, och
genom ett lyckligt tonfall, hvars klang^ ofta öfverensstämmer
med sångens enklare, eller högtidligare innehåll. Skulle vi
tillåta oss en ömtåligare granskning af Tingstadii särskilta
öfversättningar, torde Psaltaren måhända mindre uppfylla de
anspråk på välljud och ledighet, hvartill vi hlott genom
hans öfriga mästerstycken anse oss berättigade. Han synes
här ännu någon gång hafva kämpat med uttrycket, mindre
klart hafva uppfattat sina egna grundlagar för den poetiska
tolkningen; hvilka deremot, nästan med ingifvelsens
säkerhet, medverkat vid hans sednare efterbildningar af den
Israelitiska sångmöns skiljaktiga konstverk. Ty i dem
beundra vi nästan öfverallt, ej blott det svenska skaldespråkets
allmänna öfverensstämmelse med urskriftens anda, utan ofta
sjelfva färgskiftningen af känslornas målning, ifrån Jobs,
E-saie och IJabakuks majestätiska bildspråk till Jeremie, eller
Höga Visans ömlsuckande mulodier."
Utan tvifvel kommer detta omdöme att stå fast, yttradt
af en fin och skarpsynt kännare. Märkligt är att med
detsamma jemföra Wallin, som nästan innehåller motsatsen:
ban klandrar just de egenskaper i dessa tolkningar — den
nyare coloriten — hvarigenom T. eröfrade så mänga läsare
och skördade så stor beundran. "Hos denne skriftolkare,
yttrar han, förenade sig det andaktsfulla hjertat med det
skarpsinniga snillet, den säkra smaken med den
margkun-niga lärdomen, för att gifva det kraftfullaste och mest
välljudande, men tillika enklaste, klaraste, skönaste uttryck åt
andan af det ord, som icke är menniskors, utan Guds. Det
lyckades i en hög grad; me.i skalle utan tvifvel hafva
lyckats ännu fullkomligare, om han ännu mera begagnat vårt
gamla, häfdvunna, högtidliga bibelspråk. Att han ej nog
högt uppskattade en så rik och så nära liggande tillgång,
må ej räknas honom till last; det var ett oskyldigt, kanske
omedvetet offer åt den tid, med hvilken hau från början af
sin hana stod i närmare beröring. En annan tid, som
drager nytta af hans fruktbärande mödor, skall ock draga
lärdom af bans förlåtliga misstag; men ingen tid skall kunna
förgäta eller missakta hvad T. under sin långa, ärofulla bana
åstadkommit, ej blott särskilt för språkforskningen och
skrift-kännedomen, utan ock i allmänhet för ljusets och
bildningens framsteg inom fäderneslandet. Så länge vett och
allvar, kunskapsbegär och religionskänsla ej äro bannlyste från
våra landamären, skola hans förträffliga skrifter läsas och
oinläsas, af lärdomsidkaren med ökad tankevinst, af religions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
