Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstadius, Johan Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 Tin c stadius, Johan Adam.
tiinnen med ny uppbyggelse, ocli af den vittre med
återlif-vadt bebag."
Ingendera af dessa Låda lnftalare uttalar sig dock om
huru T:ii proftolkningar uppfylla första villkoret för hvarje
öfversättnings värde: rigtiga uppfattningen af originalets
mening. ßrinkman, classiskt språklärd, egde oss veterligen
föga kännedom af dg österländska tungomålen. Wallin
tillerkände sig ock aldrig en slik språkkuuskap. Således
återstå nyssberörde fråga om dessa tolkningars värde,
såsom öfversättningar, eller huruvida de troget återgifvit
urskriftens mening. Dock yttrar Brinkinan: "I
skriftforskningen tillhörde T. ej någon af tidehvarfvets motstridiga skolor.
Hvarken en äldre, eller en nyare kunde skryta af hans
o-delade bifall; ty i begge upptäckte ban ej sällan öfverdrift,
eller fördom. Det rätta ocb det sanna, som trifves i alla
former, var hans enda mål. Hpn dyrkade hos jemnlika
ve-tenskapsidkare inga lysande namn, ocb erkände i grundsatser
ocb meningar inga vördnadsbjudande anor. Anspråkslös mot
andra, var ban man för sig sjelf. Ingenstädes finna vi hans
snille beväpnadt af lärdomen emot bestämda motståndare;
öfverallt blott hans egen forsknings lugna utveckling och
tysta upplösning af religionsföraktets sjelf behagliga
tvifvelsmål. Ofta framom sin tid, qvarstår ban ännu på höjden af
den närvarande, och skall lefva långt in uti en tillkommande."
Huruvida den strängare granskningen kommer att
underskrifva loftalarens omdöme är, sä vidt vi veta, ännu af
ingen annan offentligen antydt; ty lärd kritik har i Sverige
blott undantagsvis funnits till, och finnes, i sträng mening,
icke än. Nämnas hör dock, att T:ii bibel-uppfattning
utrikes hade det anseende, alt en ordagrann engelsk
öfversättning af hans Psaltare utkom i London med ett lofordande
förord. Bland hans correspondenter hörde Prof. Tychsen i
Rostock och Biskop Munter i Köpenhamn. Intet af allt
detta är i denna fråga dock egentligen bevisande. Såsom
någon ledning för omdömet, då kritiken ännu har sitt värf
ogjordt, vilja vi anföra följande, ur en godkänd muntlig
källa hemtad tradition. Under åren närmast fore och efter
1810 bestod Bibel-Commissionen, näst Erkebiskop Lindblom,
hufvudsakligast, ja, om vi rätt påminna oss, ensamt af T.
och Ödmann. Begge voro tvenne motsatta naturer, hvilken
olikhet äfven uttryckte sig i deras olika sätt att uppfatta
de heliga texterna och återgifva dem. Ödmanns anhängare
betraktade T. såsom en genialisk friskalare; de beskyllde
honom nemligen för att gä mindre kritiskt och varsamt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
