Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Trolle-Wachtmeister, Carl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T lt O L L K - W A C 11 T M E I S T f. B , Cttfl Axel. 55I
tydligen visade sig i dess enkla embetsrum, enklare utstyrdt
an mången underordnad Collegii-tjenstemans skrifkammare.
Här var Grefven för alla tillgänglig, mild och anspråkslös,
enligt försäkran af dem, som länge dagligen sågo detta hus.
Crusenstolpe anför, att Gustaf Adolf gerna under slutet af
sin regering velat bli af med Riksdrotsen, om ban ej fruktat
dennes mäktiga clientel. Det är svårt att veta, hvarför den
Kung skulle fruktat några tillgifna lägre embetsmän och
några slägtingar till Riksdrotsen i en tidpunkt, då ban
hvarken fruktade Kejsaren i Frankrike eller Ryssland. Om
uttrycket bar säker grund, så synes man rättare böra
ha sagt: allmänheten. Ty del är säkert, att både
Förmyndareregeringen och Gustaf Adolf kände dennes opinion
om Tr.-W. såsom ganska god. Den förra aflägsnade alla
öfriga "Gustafs vänner", men sträfvade att behålla W. visst
ej af kärlek. Den sednare var van att få suppliker af
rättssökande, ett slag af stående stilar: "Vi bönfalla, att E.
Maj:t ville nådigst anmoda Riksdrotsen att sitta öfver vår
sak." Bref finnas ännu från Gustaf Adolf till W., som
förnya dylik anhållan, deri Konungen drager den slutsats, som
låg för ögonen, att W. egde allmänhetens omdöme för sig
såsom rättvis. Och kanske voro sympathierne för honom
starkast nerom hans eget stånd — hos medelclassen. Utom
medvetandet härom hade väl ej Hertig Carl, som fruktade
att synas i beröring med "den andre Triumvircn" fore
revolutionen, varit sä angelägen att "den förste"*) synts vid
hans sida d. 15 Mars. Grefvens skarpaste vedersakare är
E. M. Arndt. Han yttrar i Schwed. Geschicliten s. 258 f.
Graf Hans (sic!) Wachtmeister hatte wirklich nichts weiter
als seinen Namen; er mangelte äller der andern
Eigenschaf-ten, wodurch Verdiente und Unverdiente bey jenem Könige
etwas gewinnen konnten. ... Es ist genug, wenn man
er-zählen kann, dass ein Mann einen Leib hat unentwickelt wie
der Leib eines funfjährigen Buben ... in diesem Manne allés
dumpf und schwer . .. Graf H. W. war ein ganz guter Mann,
wenn er nicht Reichs-Drost gewesen wäre (detta anfördt nyss
*) Se Morianen V. 566, der Cr. som visst ej är partisk för W.,
kallar honom en oegennyttig, enskildt redlig och välmenande man:
för rättvis både af oeh i sin öfvertygelse, — ljussidan. I
skuggsidans uppdragande heter det bland annat: för litet aristokrat att ej
om hans verksamhetsperiod inträffat under frihetstiden, då hafva
blifvit ansedd som konungsk och hofman: för mycket myndig, att icke
i en på jemnlikhet mera begifven period, ha efterlemnat ett rykte
som stark aristokrat.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
