Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tollstadius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tollstadius, Erik.
s£ heliga, dyra och höga föremål, på hvilkas afgörande till
Guds välbehag millioners timliga och eviga väl ställes i
beroende, såsom ock Land och Rikes sjelfbestånd och frihet.
Man vet af Skriften hvad följden blef i Mose tid deraf, att
främmande eld bars inför Gud.
En vanlig tyngd, äfven vid bekännelsen af vida mindre
bög och vågsam art, är den, att man får sina närmaste,
slägt och föräldrar emot sig. Tollstadius var dock i detta
fall lyckligare lottad. Hans principal, Kyrkoherden i Jakob,
hade bestört och aningsfull åhört bans predikan. Utan
dröjsmål åtföljde ban honom till hans fader i Almunge, för att
i det lugna landtlifvet och i så fromt umgänge förskingra
betrycket af gemensamma farhågor. Här redogjordes för
anledningen, sammanhanget och innehållet af hans predikan.
I afskedets stund yttrade den högsinnade fadren: "Gud
välsigne dig, min son! Hvad du sagt i din predikan, deruti
bar du rätt. Blif fast dervid. Gud skall hjelpa och
försvara dig."
Presteståndet hade inom sig beslutit, att han icke af
Biskop och Consistorium i något rikets stift skulle vinna
befordran. Man drog ock försorg derom, att ban uppsades
af Pastor i St. Jakob från adjuncturen. Jemte den hade
han varit Huspredikant eller, som det då för tiden kallades,
Hofpredikant, i förra Riksrådet, Hans Exc. Gr. Carl
Gyllen-sljernas hus, det sednare af de högadliga bus, hvarom förr
är nämndt. Hetta goda herrskap hade förstånd, frombet
och ära nog att till sin eviga lön hos Gud behålla honom
vid sitt kall, oaktadt det allmanna halct och fördomen.
Samma år, 1723 i Juni, afled denne ädle herre, och
vederbörande måste låta sig behaga, att Tollstadius, såsom
huspredikant, beträdde predikstolen under begrafnings-acten.
Detta skedde i Riddarholmskyrkan, i närvaro af Konungen,
Hofvet och Riksens församlade Ständer, anförda af deras
Talmän, utom allt annat bögt och äradt i verlden inom
hufvudstaden. — Sådana uppdrag äro just icke de lättaste för
en ung prestman, som med Jesum, såsom barn innanföre i
hjertat, ser verlden utanföre fullvuxen med dess hat emot
sig. Lågheten försummade sig icke heller. Den gick raskt,
ehuru smygande, att försöka hvad här kunde vara att vinna
för vanäran och hånet. Hvilken hugnad, om predikanten,
och en så from predikant, en så uppriktig Guds och Jesu
vän, vid ett så lysande tillfälle kunde bringas från
concep-terna och bela högtiden förvandlas till ett offentligt och
uppenbart gäckcri! Det hade varit en seger i smått, lik den
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
