Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tollstadius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Tolli-iadici, Erik.
di bos Gad blir till nid tagen genom Jesum sin Frälsar^;
ocb får af nid förlåtelse för sina synder, hvarvid all
syndaskuld, dom och förbannelse blir uppbafven, och hon
åtnjuter oeh erfar en verklig frid med Gad, genom sin Herre
Jesum Christum, Rom. ö: 1. Djck icke, att bon sin
återstående tid må lefva efter menniskors lusta, utan efter Guds
vilje, 1 Pet. 4: 2 och att hon må utgifva sin lekamen tiU
offer, som lefvande, heligt ocb Gad behagligt är, och att
hon förändrad varder, genom sitt sinnes förnyelse, på det
hon ju längre desto bättre må erfira, hvad Gods goda,
välbehagliga och fullkomliga vilje är." Rom. 12: 1, 2.
Se hår Tollsladii trosbekännelse inför rätta. Hvilken
inser icke dess sanning och renlärighet, och obefogenheten
af att störa hans lugn och röfva haus dyra tid från en s&
vidsträckt och öm själavård, med fortsatta, ärekränkande,
onödiga rättegångar?!
Tollstadii klokhet i denna rättegång är märkvärdig och
lärorik för enfalden. Han begärde att hans angifvare skulle
inställas med honom, hvartill Consistorium svarade, att af
honom endast äskades ett förtroligt samtal. "Ett sådant",
svarade Tollstadius, "måste ske enskilt, och icke offentligt
inför sittande Domcapitel." Præses begärde då att ban blott
skulle uppriktigt utlåta sig om sitt tänkesätt angående D.
Dippel. Härtill svarade ban: "att han icke vore hvarken
Dippels anklagare, eller försvarare. Hade Dippel orätt, sä
borde ban sjelf ansvara. Han bade icke så mycken insigt i
denne mans skrifter, att ban kunde dömma derom; men för
sig sjelf ville ban svara. Han kunde med godt samvete
lemna Dippel odömd. Han hade visat sina åhörare till
Christum, icke till Dippel; ban hade lärt offentligt, icke
hemligt." — I October samma år blef ban åter uppkallad för
Consistorium i samma fråga, och Consistorium, som således
menat belt annat än ett förtroligt samtal, angaf saken hos
Just.-Cancelleren, som lät undersöka den i Nedre
Justitiæ-Revision. Här afgaf han ofvanstående trosbekännelse, efter
förnyad försäkran om "sin mindre bekantskap med Dippels
skrifter, hvarföre han ej tilltrodde sig att dömma dem, men
ännu mindre att försvara dem. Han hade, hvarken vid
universitetet eller sedan ban blifvit prest, studerat några
stridsskrifter, utan hvilat vid Guds ord, Christi sanning och
Anda" m. m. I November samma år ingick han med ett
underdånigt memorial till Konungen, hvari han erböd sig att fälla
sitt bestämda omdöme om de satser, som angåfvos vara
Dippels, endast man icke fordrade af honom att fördömma nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
