Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
AV ahlén bene, Göran.
Omsider fägnades man obeskrifligen genom åsynen af del
öppna ock alldeles isfria gröna hafvet nästan såsom hade
man sett en grönskande äng, dit man kunde taga sin
tröstande tillflykt från all söderns snö och köld. Vid Alten
måste lichcnologiserandet på hafsstranden^ alltför länge
fortsättas, och iifvcn vid Hammerfest i anseende till den
sena och ofördelaktiga våren, om annars derom skall talas
der hvarken vår eller sommar tycktes finnas åtminstone detta
år; annars tycktes Hammerfest vara just ett ställe för
licbe-nologien i anseende till sin makalösa stcnighet. Deremot
syntes Måsö vara ett så mossigt ställe alt det väl också
kunde heta Mossö. Nu följde Magerö och dess mera
kringfarande än undersökning, i det att derunder dess mänga
och merendels höga bergsuddar följde hvarandra nästan
såsom kuggarna på ett urhjul, ulan att NordCap synnerligen
skiljde sig från de andra, hvarefter tillflykt erhölls i
den ganska lilla och temligen besynnerliga hamnen Rebvog.
Detta ställe var dock för mycket aflägsnadt från alla högre
fjällbcrg för att erbjuda något annat än en mängd
fjällpil-Luskar, hvilkas undersökning icke ledde till nägot synnerligt
resultat, och hvilken undersökning på en sådan resa har sina
vanskligbeter. Ingenstädes synas de alla med S. lanala till
anförare och sjelfva Björken till bundsförvandt få en så
standar-lik blomning, som, ju mera den nedkommer i
skogsbygden^ dess mera blir hängalik och lateral, ända till
Ornäs-björken, bos hvilken de hängande lofven till och med
liksom af vinden blifvit sönderslitna i smala rimsor. I någon
analogi härmed syntes också Lichenerna pä hafsklipporna
antaga en särdeles färg-exposition, och löfmossorna en dylik
mera pä svenska sidan uti Conostomum och Splachnum
lu-teum, hvilket allt kan fägna en botanists sinnen, som lärt
fröjda sig ät måttligt. Från Rebvog sträfvade W. förbi
Ki-strand för att komma inåt Porsangerfjordens botten, der
Veratrum virescens skall ega sitt kufvudstamhäll ocb vara
kanske bela Finmarkens central-växt; men vid Billefjord
fann ban sin nautila utrustning vara sä klen, alt bau måste
vända om och taga vägen ät Hopseidet, som är namnkunnigt
för samma växt, som i dessa trakter skall nyttjas i stället
för tobak och till antirheumaliska krafter synes kunna till
ocb med öfverträffa densamma. Omsider förtjustes ban att
vid Tana-elfvcn återfinna sin gamla Upsala-vän Thymus
Ser-pyllum. Efter en kort vederqvickelse i det så lugna
Utsjoki satte han af ål fjällryggens Rastckaisc, der det
synnerliga gräset Agrostis alpida alldeles icke visade några Pbipsiæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
