Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bergius, Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) E r c i v s , Nicolaus.
Ißl
gående natten haft en dröm, att hon såg Bergius ligga i
döds-nöd och beklaga sig mot henne, att bon lät honom dö i
vanvård; hon gjorde sitt bästa, men hans ångest var så stor, alt
ban ingen tröst ville behjcrla. Bergius begaf sig derpå till ett
annat bus, der man alldeles icke förstod .sig på hans tillstånd,
trodde till en början, att han hade på sitt samvete någon
svår synd, som ban icke ville bekänna, och ansåg honom
sedermera för vansinnig. Ett helt år tillbragte han till det
mesta under tystnad ocb tårar, hvarefter hans tillstånd
började så vida förbättras, att ban någon gång talade med dem
som besökte honom. Fröken Christiana erhöll då det
uppdrag, att lemna honom penningar ifrån den välgörande
Drott-niugen, och på lians värdinnas anhållan gick hon in till
honom, fann honom obenägen att inlåta sig i samtal ocb
ganska bedröfvad, men ntan tecken till galenskap. Hon erinrade
sig då åter sin dröm och började betänka, hvad som kunde
vara alt göra: hon skref honom sedermera till, ocb sökte
uppmuntra honom att slå alla inbillningar ur sinnet, unna sin
kropp den skötsel, som Gud oss befaller och naturen
erfordrar, och för sin själ hämta tröst af Guds nådelöften.
Tveksam och orolig, svarade han efter något besinnande,
upptäckte sitt bekymmer ocb beskref sitt tillstånd rätt ynkligt. Fröken
Christiana hugnade honom ytterligare med bref, och på
hennes uppmaning återflyttade ban till sina boställsrum vid
Franska kyrkan d. 50 Nov. 1089, sedan ban "i en obeskriflig
ångest och jemmer suttit i det förra huset ifrån d. 12 Nov. 1088."
Han återtog derefter småningom sin verksamhet för
församlingen. Pä hans supplik till Gonsistorium svarades d. 11
4!et’. 1089, att "Gousislorium fägnade sig högligen öfver hans
helsos restitution, och lofvade honom all möjlig hjelp och
handräckning till sitt ämbetes utförande; ocb <1. 18 Dec.
anmäldes för Consistorium,. det "OfverStåtkållaren hade
bekommit Kongl. Maj:ls order att låta Bergius åter hålla gudstjenst
i Fransyska kyrkan, sedan ban till helsan kommen är,–-
begärande att Consistorium ville för hans svaghets skull
lindrigt ined honom uiugå."
Bergius såg nu oftare Fröken Christiana: äunu blödig och
svag, tacksam och undergifven sin räddarinna, företog ban
ingenting utan hennes råd: tillgifvenheten växte till kärlek.
Förgäfves bemödade han sig att öfvervinna denna böjelse, som,
i anseende till hennes höga börd, syntes möta
©öfvervinneliga hinder; ban ansåg henne som sin skyddsängel, han trodde
biogr. i.ex. II. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
