Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vellinuk, Mauritz. 147
däst af dig sjelf att göra dig värdig de högsta embeten.
Erhåller du dem icke, eger du åtminstone den hemliga
tillfredsställelsen att hafva bättre förtjenat dem än de som
undfått dem. Då skulle du ock tvinga desse ocb dina fiender
alt högakta dig, oaktadt all den afund de mot dig hysa,
hvilket icke är en af de minsta bugnader i lifvet. Du skall
ofelbart komma derhän, om du samvetsgrannt bemödar dig
att följa bilagda reglor. Och jag besvär dig att så göra."
"Mina krafter äro i aftagande; jag är ledsen att ej kunna
efterlemna dig stor förmögenhet; men jag skulle dö nöjd om
jag kunde smickra mig med alt du i en framtid komme att
ega de rikedomar, som innehållas i dessa reglor och mina
föreställningar. Jag ger dig min välsignelse och förblifver
till min lefnads 6lut med all ömhet, min son,
din tillgifnaste fader
Bremen d. 17 Juni 171(1. Mauritz Wellingk."
Hvilken, torde läsaren här fråga, var denne son, och
hur följde han dessa föreskrifter? Vi begagua detta ställe,
för att meddela uägra torftiga upplysningar om vår hjeltes
Lusliga förhållanden.
V. gifte sig 1683 på Djursholm med Elba Marg. Banér,
dotter af RiksR. Frih. Svante Banér till Djursholm och Marg.
Sparre. Hon dog enligt Matrikeln i staden Bremen den <28
Mars, men genom tryckfel slår årtalet 1683, hvarmed
kanske menas 1693. lian egde med henne eu son, och
åtminstone tvenne döttrar*). Den eua af dem var gift med en
Gen.-Lieuteu. Banér, som en tid var i Holstcinsk tjenst. —
Sonen, Ernst August, som hade titel af Kammarherre,
vistades kring året 1712 litet här och litet der, och frambar
muntligen fadrens half-officiella diplomatiska uppdrag.
Ynglingen hade lyckliga uaturgåfvor men var en oefterrättlig
vildbasare. Han var bildad, belefvad, talte med lätthet
språken, egde smak och omdöme ocb var virtuos på flöjt,
’men föredrog låga nöjen framför umgänge i fiuare kretsar.
Under sin vistelse i Madrid, der han höll 2 betjenter, 6
mulåsnor ocb 2 ridhästar, hade ban skuldsatt sig för 22,000
livrés, förutom de 100 écus som fadren månalligen anslagit
åt honom. Till Paris kom han på våren 1716 frän England,
för att derifrån resa till Spanien, men qvarblef i O månader
och förslösade 5000 écus. Han hade tre fel: irreligiositet,
•) Vi slnta detta deraf ott Gr. Bonde skrifver, att godsen efter
fadrens död gingo till "barnen." Sonen (eller sönerne) hade redan
förut aflidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
