Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
VeiLiKOi, Maurits.
slöseri ocb omSltlighet i drickande. Slutligen drog han af
med Goertz och Gr. Poniatowski — icke till Spanien, utan
Holland*). Det var alltså under denne rumlares vistelse i
Paris, som fadren, honom till rättelse oeh spegel, uppsatte
sin lefnad, i hvilken ingen kan misskänna diplomaten. Men
"reglorna" och biographien tjente till intet; sonen dog före
fadren, troligen i följd af sina utsväfningar, ty sedau han
druckit sig halfriisig, tog han sin tillflykt till de
aldrastar-kaste drycker. Ar 1715 afgick ban som Minister till
Spanien rörande engelska Pretendenten: Gjörwell säger (Sv.
Mercurius 1701 Maj sidd. 720 och 727) att f. d. Ministern
Ernst August, för bvars räkning lefnadsbeskrifningen är
uppsatt, "dog ogift i Stockholm 1724", ocb denna uppgift kan
svårligen jäfvas, då den troligen är lemnad af II. Sekreler.
Sandberg, familjens mångåriga vän, som meddelat sjelfva
lefnadsbeskrifningen. Men huru förklara detta med fadrens egen
uppgift i ett memorial af år 1719, der bau talar om sonen,
den till Spanien afgångne, såsom redan afliden, såframt
Gen.-Gouverneuren ej egt två söner? Verkligen nämner ock
Wieselgren (OelaGard. Arch. XIV. 40) en son, benämnd: "J.
Mauritz", för hvilken lefnadsbeskrifningen var uppsatt, och
"bekant för sina stora naturgåfvor ocb sitt oordentliga
lefnadssätt." Förra uppgifteu strider mot den Gjörwellska och är
troligen origtig; men om Ernst August dog 1724 ocb J. Mauritz
före 1719, så torde ofvanstående uppgifter böra skrifvas på
den sednares räkning: begge skulle dock varit på
beskickningen i Madrid. Saken är dock af ringa vigt.
Vi återgå nu till öfversigten af fadrens offentliga
verksamhet, sedan denna blifvit mera sjelfständig. Olyckligtvis
inträffade detta icke, förrän, såsom ban sjelf anmärkte, svenska
makten tagit en bård stöt. I alla fall var hans myndighet
bunden af tvenne högre auctoriteter: Regeringen i Stockholm,
och den nuinadiska Camarillan i Dender och sedermera utom
och innanför det kongliga tältet.
Hans första göromål som General-Gouverneur blef att
qväfva ett bland allmogen, som satte sig emot
utskrifnio-gen, 1710 utbrustet uppror, hvilket företrädaren, Gen.-Lieut.
Nils Gyllenstjerna, ej lyckats alt med vapen undertrycka **).
Menighetens afvoga sinne mot öfverheten blef dock qvar,
hvilket visade sig vid danska infallet året derpå.
*) Bref till fadren från dåv. svensKa Ministern i Paris,
General-JLieut. Er. Sparre, i Stiand. Sällsk. Ilandl. VIII. g. 210 o. f.
**) Nordberg, Carl XIl:s Uist. II. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
