Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Vellimok, Mauritz.
riksdagen, och de närvarande Ständerna voro ej mindre
misstänksamma på Konungens enskilda penningetransactioner.
En annan anklagelsepunkt var den, att V. af Ryssland
uppbar en pension ä oOOO Rubel årligen. Derpå svarades
att redan vid Nystadtska Fredscongressen hade
Ambassadeuren, Baron Cedercreutz i uppdrag alt utverka för bonom ett
skadestånd för dess förlorade gods i Ingermanland, och detta
skadestånd trodde han ganska obehörigt kallas pension. —
Deremot kan genmälas, att då saken misslyckades, synes V.
sjelf, och icke Staten, sedermera beredt sig denna förmån,
hvarigenom saken antog en förändrad charakter; vidare, att
som han, såsom det synes, uppbar denna nådegåfva utan
svenska Regeringens officiella kännedom och bifall, kunde
delta med skäl läggas honom till last.
Han bade ock — tillades det — till och med förmått
förskaffa svenska embetsmän utländska pensioner. Dermed
åsyftades förrhemälte Reg.-Rådet Sandberg, för hvilken V.
af Gebeime-Rådet Gr. Bassewitz’ måg, Holsteinske Ministern
Reichel, hade utverkat en lön af 6000 daler kppmt för
undervisning i svenska språket. Äfven Sandberg anklagades
och dömdes, fast långt derefter, i Dec. 1750, till förlust
af tjenst och lön, men utslaget mildrades af Kongl. Maj:t
till en åtvarning *).
Redan vid rättegångens början, hade Grefven, oaktadt
sin höga ålder, sitt höga embete och sin femtioåriga, dittills
oklandrade tjenst, blifvit, 6åsom en gemen förbrytare satt i
en hård arrest. Än hårdare blef domen. Sjelfva
katastro-phen berättas utförligare af Bonde**) sålunda: "Uti April
månad upplästes in plenis R. St. Commissions utlåtande i
Grefve Vellingks sak, bvarutinnan de förmälte sig fuller
efter lagens rigueur ej undgå kunna, att dömma bonom till
det i 8 Cap. Högm. Balken utsatte straffet att mista lif, ära
och gods, för den som skadar sitt fädernesland med brefvom,
rädom eller gerningom; men i anseende till de anförde
miti-gantia kunde de ej styrka till samma strafls exeqverande,
utan föreslogo i det stället dess Rådsembetes förlust, samt
tillstånd att sin öfriga lifstid i stillhet på sina landtgods
passera, med bibehållande af sin förra charakter och
dignitet. Dock till Grefve Vellingks olycka, i detsamma som Plena
voro benägne att bifalla Commissionens föreslagne leuteralion,
steg dess måg General-Lieut. Job. Banér fram, besvärade sig
*) Sandbergs Lefn.-Besfcr. anf. st. sid. 594 o. f.
**) Sverige ander lllr. Eicon, sid, 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
