Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wålunge-slägt, Tuke Jonsson af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wàluivge-slågt, Tuke Jonsson af. 273
Svenskarne oràttvisllgen betungas ocli Ingen gräns sättas för
ovanliga pålagor, för att ändtligen se sin frihet till godo, en
af de sina till konnng, men sedan denne genom knng Birger
dödats, återbragtes de till en än hårdare träldom. Vid 1316
anför Messenius 1 Scondia illnstrata T. XII: "Före
expeditionen till Pommern 1316, såsom det berättas i några annaler,
har K. Birger underkufvat de upproriska Småländningarne,
hvilka, utledsne ar sina bördor, togo sig eu Buggo till
konung, som dock med sina anhängare blef nedhuggen. Men
Johannes Gothus tlllskrifver Finnarne, såsom för mycket tryckta
af Svearnes ok, detta uppror, liksom detta nya
kungaval; med hvilken jag hellre förenar mig, deri allenast
afvikande från hans mening, liksom de öfrigas, att han
uppgifver, det upproret under K. Birgers auspicier underkufvats
och Icke hellre under Hert. Waldemars, som nu var Finlands
herre, eller Hert. Eriks, som var Smålands." I sammandraget
har Messenius emellertid på 1313 anfört hvad vi härofvan
läsit om Finnarnes uppror. I Chronol. anon. läses vid 1318:
Dominus Byrgo Rex Smalandiæ &c. och hos Ericus Olai vid
1316: Smalandenses elegernnt sibi regem, qui dictusest Huggo,
quem Rex Blrgerus disponebat occidi. Dalin anför, att en
adelsman Bjngge, som ansågs ha varit en Ulfsparre, af
Småländska Gröpa, sedan Ulfsparreslägten (en Påfvel Månsson
Bjugg af denna ätt lefde 1390, hvars morfar Påfvel Bjugg
var af en dansk rådsherreslägt), nu lät af den upproriska
allmogen i Finhedeii gifva sig konunganamn, dervid han
anmärker: "Joh. Magnus och Messenius ha tagit Finheden i
Småland för Finland, hvilket mera hade knunat ursäktas om de
varit utländningar." Lagerbring yttrar med sidoblick på Dalin:
"Våra sednare häfdatecknare ha behagat göra den syndaren
(Buggo) till adelsman." Nämner så att Buggo dödades, men
att 1318 en Euggo åter är att döda. Geijer ser ett bevis
på sjeifständighetsandau hos de gamle landskapsförbunden, då
Småländuingarne välja sig en egen konung (Iduna IX: 269).
Äro här icke så säkra vitsord för både det Finska och det
Småländska upproret, ehuru förblandade, att det ena ej får
tränga det andra ur historien? Finland tillhörde väl Hert.
Waldemar, åtminstone 1302, Karelen med Wiborg tillföll vid
riksdeluingen K. Birger (Lagerbr. S. R. H. III: 80—82), och
ännu d. 1 Oct. 1316 lagstiftar K. Birger öfver Wiborgs slott
och Karelen. Se n:o 2,067 i Sv. Dipl., der det stadgas, att
qvinnorna som bodde kring Wiborgs slott och i Karelen,
egde samma laga qvinnofred, som i Sverige. Att låta en
BIOGR. LEX. XXI. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
