Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ekeblad, Claes den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Ekeblad, Claes d. a.
minne af förflutna behagligheter, och oformögenhet att tänka
ock åstadkomma något alfvarsamt." — "Ekeblad fann mera
nöje uti arbete, än i lättja, uti rikets angelägenheter, än uti
fåfänga samtal, som ledsnad uti förstugor ofta frambringar",
skrifver den Romerska tänkaren uti Svenska RiksRåds talaren.
Sveriges styrelse- ock representations-sätt under den så
kallade frihets-tiden framkallade och uppmuntrade stora
talenter. Skarp blick vid ärendernas behandling, kunskaper ock
embets- erfarenhet behöfdes och belöntes med höga platser.
Riksdagarne öppnade ett fält för den parlementariska
vältaligbeten. Riksens Ständer förenade hos sig en af inga controller
bevakad, af inga motvigter inskränkt makt; ett envälde ej
utan sina vådor, efter hvad erfarenheten visade. Under
partiernas stämplingar kunde likväl den sanna fosterlandsvännen
göra sig bekant med rikets angelägenheter, förvärfva sig den
menniskokännedom, som statsmannen önskar, och med ökade
insigter utbilda förmågan att behandla oeh tala öfver
riks-vigtiga värf. 1738 års Riksdag gjorde epoch i partiernas
och Sveriges historia. Arved Horn från t räddeJ och 6
Riks-Råder af Möss-partiet måste lemna sina platser i Rådet.
Orsaken härtill var missnöjet öfver sista Ryska förbundet,
hvilket föranledt Frankrike att inställa betalningen af de utlofvade
subsidierna. Andra grundsatser efterföljde det fredssystem,
hvilket sträckte sina beräkningar till upprätthållande af
jemn-vigtcn i Europa, "som betydde jemnvigten mellan Frankrike
ock England." Från skådeplatsen bortträdde män med ett
anseende, som stödde sig på deras ålder, långvariga
tjenster, och den imponerande ställning, som råds-purpurn
skänkel’. Andra trädde nu i deras ställen, hvilka ville ersätta
det namn, som de ännu ej egde," genom de djerfva planer,
hvilka åsyftade återställandet af Svenska national-äran och
industriens och välmågans utvidgande och förkofring. Man
beklagar endast, att mänga af dein brukade corruption som
medel for ändamål, hvilka voro lofvärda och ädla. E. var
härifrån ett undantag. Chefen, Grefve Gyllenborg var siu
företrädare, Arv. Horn underlägsen; men vid Gyllenborgs sida
stodo män, hvilkas namn snart växte till en Europeisk
ryktbarhet. Efter Tessin och Höpken intager E. en plafs. Han
satt uti Secreta Utskottet vid 1738 års Riksdag. Detta
tillstyrkte visserligen ett krig med Ryssland, men endast
villkorligt, så vida förbund med audra makter gaf hopp om
gynnande framgång. Det illa beräknade och sorglöst förda kriget
kan således ej skrifvas på Secreta Utskottets räkuing. Ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
