Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ekeblad, Claes den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekeblad, Claes d. y.
223
skottets verksamhet fordrade hemlighet; "till hemlighetens
bevarande brukades få, och bland dem Grefve Ekeblad." Det
var troligen med hänsyftning pä de sex RiksRädernas
licen-tiering som R. R. Grefve Creutz i början af Riksdagen
frågade: "Huru må våra vargungar i Seerete Utskottet?" "De
börja få ögon och tänder", svarade E. — E. och Höpken
begagnades vid utcikes brefvexlingen , sedan Gyllenborg mottagit
Cancelli-Presidents -platsen. Den förre afgick sedan till
Spanien som Ministrc Plenipot., efter att till Sverige i samma
egenskap anländt Markis del Puertes, den första Spanska
Gesandt i Sverige sedan Dr. Christinas tid. — Åt E.
anförtroddes snart en vigtigare post, såsom Gr. Tessins efterträdare
vid Franska hofvet. Denna förestod han i brydsamma tider
på ett sätt, soin gör heder pä en gång åt hans diplomatiska
skicklighet och hans redbara, ilärdfria väsende. Krigets
utgång ined Ryssland ökade Sveriges behof af understöd,
olikbeten af de grundsatser, efter hvilka ett nytt parti styrde
Sverige, och den nya tbronföljden voro omständigheter, som
kunde Väcka villrådighet och aflägsnade oss från Frankrike;
hvartill kom, "att man hade att göra med Cardinal Fleury,
som åldern gjorde betänksam, och naturen sparsam." E.
hade genom sitt öppna och redliga väsende vunnit Franska
Konungens tillgifvenhet och förtroende. Detta underlättade
hans bemödanden, och intrigen var och blef för honom
främmande.
Med Konungen af båda Sicilierna afslöt E. en
handelstraktat, hvilken blifvit inledd genom de underhandlingar, som
Gr. Tessin börjat. Den skänk, hvilken vid
ratifications-utvexlingen tillfaller Ministern, afstod E. till sin företrädare.
Detta var ej enda exemplet pä ren oegennytta, som han lade
i dagen på en tid, då Svea Rikets Ständer fråntogo honom
hälften af hans anslag som Minister. Tidens tänkesätt
fordrade i en ambassads lefnadssätt en viss glans, såsom vore
denna oskiljaktig från kronans och nationens värdighet. At
denna opinion gjorde Gr. E. ett offer af sin förmögenhet,
hvarigenom ban ersatte de felande medlen, som han ej från
andra källor kunde fylla; "ty utom lönen kände han intet
aunat sätt att förvärfva." Fruktan för cn betydligare skuld
var en anledning till hans begäran att blifva rappelerad. De
omkostnader ban gjort för ambassadens skull, voro känabara
för honom hela hans återstående lifstid.
Hemkommen erhöll han intet nytt embete, utan att
derföre sakna verksamhet. Denna sökte ban i Cancelliet, af håg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
