Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kei. lgren, Johan Henrik.
41
som mörda mödrar, hustrur som mörda männer, bröder som
mörda systrar! Ett ständigt slagtarhus på theatern! Sådant
behagar mig för ingen del."
"Jag älskar ej Comedien; ty jag vördar sederna. Det
vill icke säga att jag ständigt söker och finner allusioner
som såra min kyskhet, en (fygd som i våra tider flyttat sig
upp från hjertat till örat. Jag har funnit att dessa
allusioner i hvad piece som helst kunna finnas eller icke finnas^
allt som åskådaren behagar. De, som aldramest skrika emot
denna slags oanständighet, äro sådane, hvilkas lättfärdiga
inbillning från nästan hvart ord, hvar tournure i språket,
alltid finner en ledning till samma smutsiga bild. Jag menar
här en oanständighet, vida vigtigare till följderne, mindre
hörande till stylen, än till sjelfva naturen af comedien, den
att familiarisera oss med lasterne, den att föreställa som
löjligt hvad som förtjente vår afsky. Man hatar ej det man
ler åt; man ler ej åt det man fruktar. Makars otrohet,
barns olydnad mot föräldrar, drängars uppstudsighet mot
sina husbönder; lögner, stölder, bedrägerier; alla dessa
laster som kullkasta samhällsordningen: huru? Äro de väl
gjorda for att uppväcka vårt åtlöje? Jag säger det än en
gång: då man skrattar åt sin fiende, är man redan på
vägen att ingå förlikning; allt åtlöje är halft bifall."
"Jag älskar ej opera comie/ue. Den förenar med det
lastbara af Comediens moral en orimlighet uti formen, som
jag ej kan fördraga. Jag vill att man skall tala när man
talar, och sjunga när man sjunger. Denna Talsång eller
Sångtal är en sak, som jag ej förstår."
"Jag älskar då endast Operan, detta verk af alla
konsters förenade händer. Scenens prakt, det förtrollande i
de-corationerne, harmoniens gudomliga välde, dessa sköna
re-citativer som tala passionernas allmänna språk, dessa
förunderliga pantomimer der dansen Öfverträffar de gamles; allt
detta försätter mig i en hel annan verld, allt kastar mig i
en förvillelse, lika ljuflig för mina sinnen som oskyldig för
mitt hjerta."
"När jag berömmer Operan, lär du finna att jag
berömmer den mindre sådan den alltid är, än som den alltid
borde vara. Du torde, med många andra, finna mitt
omdöme besynnerligt och min smak mycket falsk. Deri gör
du som du behagar. Andra må lära huru Qian bör tänka;
jag säger allenast huru jag tänker."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
