Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lehnberg, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
L ehnberg, Magnus.
Det är nu, hoppas vi, allmänt erkändt, att det ej var
Vältaligheten utan Äreminnets vältalighet, som
"föddes fullvext med Lehnberg." Hans Birger Jarl vann
stora priset 1787, hans Gyllenhjelm 1789. Insåg den
snillrike Lehnberg sjelf afvägen? Han skref inga äreminnen mer.
Han skref intet mer, utom det, som ej kunde undvikas —
inträdestalet öfver Hermansson, ett akademiskt altartal, och
sina predikningar i, som först efter dess död utgåfvos *). För
sin ära, sin lycka behöfde han ej skrifva mera. De tvenne
prisskrifterna voro som Epaminondas’ tvenne segrar. Han
fick dyra embetspligter att uppfylla och egnade dem sin tid
och sin förmåga; måste inför sin tid ursäktas för sitt
allvarliga och indragna lefnadssätt och indrogs aldrig i tidens
politiska eller sociala yrsel.
Han blef Pastor i Kungsholmen 1790 med extra
præ-bende i Sånga och Skå, Prost i Svartsjö Contract 1791.
Öfverhofpredikant hos Enkedrottningen Sophia Magdalena
1792. Uppfördes på Wisby Biskopsförslag i första rummet
1796. SeraphimerOrdens Historiograph 1797 med rätt alt
bära den mindre ofliciantstjernan i knapphålet. Primus bland
de Kongl. Theol. Doctorerne 1800. Konungens
öfverhofpredikant 1802. S. å. Kyrkob. i S:t Jacob och Johannes
församl. Biskop öfver Linköpings stift 180o; död 1808 d.
9 Dec. Gift 1790 med Charl. Soph. Apelblad, dotter af
den lärde Lagmannen och f. d. Informatorn för Hertig Carl,
Jonas Apelblad, författaren af det outgifna arbetet Suecia
Illustris. Sonen Carl Magnus af Lehnberg introducerades
på Sv. Riddarhuset under N:o 2210ifr f ^ £ fr
Af L., den så kände predikanten, känna vi blott ett
drag som prest, men det låter sluta till de öfrigas
älskvärdhet. Det är Lehnbcrgs förhållande, då Thure Stensson
(Baron Bjelke) efterkallar honom, för att hugnas med H. H.
Nattvard, sedan han intagit det dödande gift, som skulle
fria honom från att, delaktig i Anckarströms kungamord,
dela vanäran af dennes nu väntade stegel och hjul. Denne
Konung var Lehnbcrgs störste välgörare och säkert hade L.
för Konungen lika mvcken kärlek som Konungen hade
beundran för L. Likväl låter ban ej hänföra sig, att i de mest
*) Lindblom, för att efter vanligheten complimentera, sade att
ban blott hade två ting mot Lehnberg: f:o. att ban ej lät trycka
si-|ia predikningar. 2:o. att ban ej var Östgöthe. Lehnberg svarade:
Det ena torde vara en följd af det andra. Ur "Sk jöldebrands
handskrifna Memoirer."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
