Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Lbopoid, Carl Gustaf af.
och underhandlingar bereda àllt, "krånglade" Leopold
derifrån, genom att skaffa honom ett "vida bättre" rum i sta’n.
Leopold fick äran väljas af de 15, hvilka Konungen valt,
till medlem af Svenska Akademien 1786, blef K.
Bibliothc-karie vid Drottningholm och 1788 Konungens Handsekreter.
En pension sedermera af Sv. Akad:s medel och en gåfva i
hans ålderdom af K. Carl XIV Johan, gjorde det sedan
möjligt för Leopold, som var utmärkt både omsorgsfull och
tarflig hushållare, att lefva ett sorglöst lif. 1789 kallades
ban till Högqvarteret, emedan Konungen längtade efter
ve-derqvickelsen af Leopolds umgänge, och på det Leopold,
lik de gamle Barderne, måtte kunna åskåda och besjunga
stridens öden. Nu sjöngs Sången Öfver segren vid
Högland, Skaldebref efter bataljen vid Uttis, efter Sjöslaget vid
Fredrikshamn m. m. Man kan neka att Gustavianerne sjöngo
romantiskt, men ej att deras lif var mer än en roman, ja
nära nog en "romaunt." Möjligtvis var dock L:s sångmö ej
i sin fria utveckling gagnad af denna kungliga närhet. Man
har klagat att ban ej blef nationel, att ban blef fransysk.
Vi kunna ej smickra eller tadla Sverige nog, för att
obetingadt begagna dessa slitna uttryck. Ty det vore ett
smicker åt Sverige att säga det vi kunde ha sommarklimat, när
andra delar af Europa ha sin höst med fallande löf och
sno; och det vore ett tadel, att påstå det Sverige ej dåmera
var en integrerande del i den Europeiska culturen. Denna,
som ett helt, var uppdragen ur folkens egen barm, men alla
dessa särskilda litteraturer, hvaraf seklets rosengård bestod,
voro dock Helianthe?, som vände sig åt den fornclassiska
culturen såsom deras sol. Hvarje bildad man hade bildats
vid Roms skalder och prosatörer; hvarje lärd lefde i dessa,
6om en troende Christen i sin Bibel, och många af desse
lärde kände ock den Helleniska culturen, den Romerskas
moder. I Frankrike hade den Romerskas dotter först
hunnit sin mognad. Om det ej var lika så i andra länder, så
tenderade det dock dit. Så var det med den Svenska
bildningen. Under Stiernhielm, Spegel, Dalin, Gustaf och
Kellgren eftersträfvades, under Leopold upphanns detta
studium, den 2000 åriga Europeiska klassikens högsta. I den
rigtningen fortgick ej längre den Svenska allmännbildningen.
Nu hade det nationliga elementet hos den
Germauisktgöthi-ska folkstammen hunnit göra sig gällande äfven öfver
formen. Leopold var den siste klassikern, såsom regent. Den
cultur, som i Greklands, Roms och Fraukrikes snillen uttalat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
