Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Lidner, Bengt.
117
mästerstycken: Året 1783, Spastaras Död och Operan
Medea, som alla utkommo nästan samtidigt: enligt
Hammarsköld 1784, men som Spastara redan finnes recenserad i
Dec. 1785, så kan denna uppgift ej vara tillförlitlig*). Till
lycka för sin skaldmö hade han blifvit bekant med Thorild,
som genomsåg alla hans stycken och med konstförståndig
hand från den ädla metallen skiljde den myckua slaggen,
som ur den glödande smältugnen nedflödade, filade,
polerade, samt ofta bragte ordning och symmetri i det helas
construction blott genom delarnas (strophernas) omflyttning.
Medvetande om sin svaghet i detta hänseende misstyckte L.
detta aldrig, utan förundrade sig tvertom, när lians kritiska
vän ej ändrat så mycket som vanligt. Så berättas L. när
Thorild återlemnade honom manuscriptet till Spastara, ha
yttrat: "ja så , Herr Candidaten har ej strukit ut mera!" Af
vördnad för skaldens individualitet lät Granskaren dock mycket
qvarstå, som ban betraktade såsom "det öfverspända snillets
irringar", endast ban der såg dragen af det verkliga snillet.
Nyssnämdc trenne skaldeverk synas blifvit af den bättre
delen af nationen cmottagne med högsta förtjusning. Hittills
hade sådana ljud aldrig klingat på fäderneslandets språk, ty
ännu hade ej Kellgren auslagit sina högsta toner. Om
Medea dömde Thorild i Nya Granskaren, att den var en "ära
för Svenska Snillet." Deremot skall den tidens vittre
öfver-domare, Kellgren (enligt Hammarsköld, ViUerh. Hist. sid.
448) hafva "förkastat Thorilds och Lidners skaldekonst."
Detta synes väl icke otroligt, ehuru Förf., som genomletat
Stockholms Posten för åren 1785, 1784 o. 1785, icke
derpå funnit något direct bevis. Deremot har han träffat en
Recension öfver Spastara och till dess beröm, men författad
af Thorild; dess införande i detta blad hedrar dock
Kellgrens liberalitet så mycket iner, som ban vid den tiden
redan befann sig i uppenbar fejd med denna kämpe (det
bekanta poemet "Om druckna pojkars undran" står tryckt i
Stockh. Post. d. 20 Oet. 1783). Ur nämnde recension (i
N:o $87, 288, d. 12, 13 Dec. 1783), som äfven är intagen i
Thorilds Samlade Skrifter, vilje vi meddela följande profställen:
"Spastara . ... är full af vildhet och snille; af fel och
skön-bet; af irrsprång, som man aldrig såg, och blixtar af in-
*) Då förut skalden under informators-tiden sagt sig vara
"imbecille" oeli i brefvet till Schröderlieim talar om Året 1783 såsom
färdigt, ehuru förmodligen ej ännu tryckt, så måste åtminstone de ta
poem varit skrifvet, innan han anträdde conditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
