- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 8. Læstadius-Löwenhjelm /
123

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L 11) n k k, Bengt.

125

lofvad med ett ungt fruntimmer af stånd, skonhet och
förmögenhet. Då de en gång förtroligt suto tillsammans i en
trägård, tyckte han sig se sin mor komma med mig vid
handen och säga: "här är den du skall hafva; den der får
du icke." Lidner blef stum, och visste straxt inom sig att
han aldrig skulle få henne. Han reste tillbaka till Sverige,
och två år derefter fick han underrättelse om hennes död.
När ban första gången, hos en Capiten Torck, träffade mig,
igenkände ban mig, och var förvissad att jag skulle tillhöra
honom." — Vi måste lemna oafgjordt, huruvida L* sjelf
trodde på denna förmenta uppenbarelse, eller om ban,
sällan nogräknad om sanningen, med afsigt uppdiktat den, för
att beveka den godtrogna flickan, af hvars ton skönjes, att
hon fast trodde derpå ännu ett fjerdedels sekel efter sin
mans död.

Efter ett lättsinnigt slutadt äktenskap plägar vanligtvis
följa en hastig ånger. Sådant inträffade dock icke å Fru
Lidners sida. Hon bar med det största tålamod, utan knot,
utan att någonsin klaga, sin nians många svagheter och den
mest tryckande fattigdom. Ännu i ålderdomen, när hon
såsom fattighjon jemte sin dotter lefde på Drottninghuset, var
det hennes högsta sällhet, att hvarje gång, då hon erhöll
en penning, anställa ett caffekalas, då lion upplästesinmans
poemer, dem hon till det mesta kunde utantill, samt skröt
öfver hans storhet. Vid dessa och dylika tillfällen
mildrades hennes af armodet och långa lidanden skärpta drag, och
hennes röst blef ljuf och välljudande *). Invändningar
gjorde lienoe bedröfvad, och ännu i det företal, som åtföljer
hennes mans år 1820 utgifna Sednare Samlade Skrifter
söker hon infor efterverlden försvara hans minne från de
många öfverdrifna berättelser och i synnerhet de derefter (i
Deleenska upplagan) aftryckta osanna beskyllningar, som i
allmänhet sökt beröfva L:s charakter det högre värde den
verkligen egde."

Enligt samtidens intyg, alla traditioner, ja till en del
enligt författarens egna skrifter, äro dock "dessa
beskyllningar" alltför mycket grundade. Dermed nekas icke, att den
olycklige skaldens charakter verkligen ej egde särskilda
aktningsvärda drag. Ett af dessa var hans erkänsamhet emot
hans maka, åtminstone att dömma efter de många henne
egnade minnesblommor, hvilka ban i sina dikter inflätat. Ut-

*) Detta hafva vi hört af en, som personligen kände henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/8/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free