Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liliestråle, Joachim Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljestråle, Joachim Wilhelm. 157
»det skick, Konungen gaf denna högvigtiga nationalangelägenhet
1774, nu fördunklad af 1780 ars kungörelse (d. 6 Maj)
och tillägget till densamma af d. 23 Maj 1785. Det tal
han i detta hänseende höll år af ett värde, som påkallar
ett annat minne än löjets, om hans Fidei-couimiss också vore
sämre än Dalii rim. Hvar tid har sin vurm. Och den
vur-men att skrifva vers synes åtminstone vara lika oskyldig,
som den att hålla kalaser. Del kan ej upphöja, inen hör
ej nedsätta den förtjenst, som verkligen lins. Han
förklarade "skrif- och tryckfriheten för en rigtig politisk
harometer, som visar för kloka ögon i hvad grad borgerliga
friheten hos ett folk stårJ" Han visste att K. Gustaf ej
älskade att regera öfver okunnige och feghjertade utan öfver
upplyste, tänkande och frie män. Få talte då ett bättre
språk bland de ridderlige lagstiftarne. Aunu höra vi ofta
genljud af hvad som då hade nyhetens behag. Vi anföra
ur hans yttrande om barnmord, hvilkas mildare
bedömmande än andra onord ban ansåg alldeles grundlöst, helst intet
mord kunde anses så öfverlagdt, så oföranledt af den
mördade:
"Det är med lagar, som med åldriga byggnader och
monumenter, sjelfva deras ålder gifva dem vördnad. Deras
utseende kan hafva något rude och mindre instämmande med
nyare tiders tycke, men de ha fasthet och styrka i sin
grund. När en lag, sekler igenom, varit i ett land
gällande och folkets seder, tänkesätt och rättigheter derefter
tager sitt skick, så ändras den icke gerna utan vådliga
följder. Kloka män ha ock anmärkt, att just ej alla
tidehvarf äro lika beqväma för goda lagstiftningar." Vid
Friet-skys sida kämpade ban ock mot den regala
bränvinsbränningen.
Förgäfves Var dock allt arbete vid denna riksdag. Det
ökade motståndet. Vid 1789 stod en fullformad Opposition
på Riddarhuset. L. var en af de kunnigaste, således både
moderataste i sätt och oböjligaste i sak. Han föreslog de
mot R. och A., i handskrift utkomna pasqvillernas tryckning,
viss att den vederläggningen vore bäst, då man anfölls mot
sanning och rättvisa. Förordade åter tryckfrihetens
återställning, på det sådant ej måtte undertryckas som skrifves
på sanningens och frihetens rena tungomål. Kort förrän
ban fängslades, hade ban opponerat sig emot, att Konungen
intet Stats-Utskott tillsatt, utan uppdragit Heml. Utskottet
hvad grundlagen hänvisat åt ett Stats-Utskott Häktades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
