Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom, Jakob Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblom, Jakob Axelsson.
19
bete. Hans befordran till Biskop var en verklig olaglighet.
L. liade icke erhållit rum pä förslaget, oaktadt sina talrika
förbindelser och sin vidt utgrenade slägtskap med en stor
mängd prestslägter i Stiftet, men dock nästa rum derintill.
Prof. Floderus, som hade tredje rummet, inkom till
Konungen med en skrift, hvaruti han anhöll att vid utnämningen
icke komma i fråga. Vid föredragningen förklarades denna
skrift innehålla en ansökan, att få afsäga sig förslaget,
hvilket bifölls, och L. förklarades i hans ställe böra ingå. Då
denne sistnämde utnämdes, var ban icke ens prestvigd, var
djupt okunnig i allt hvad till hans nya stånd hörde, och
ägde icke ens, såsom han sjelf stundom brukade omtala, i
sin ägo en Bibel, men från denna stund beslöt han att göra
en samling af Biblar på alla språk; hvilket beslut ban
också utfört med den framgång, att han till Linköpings Stifts
Bibliothek vid sin död kunde förära ett ganska betydligt
antal. Föröfrigt rättvisade L. detta val; han var en
förträfflig chef, nitisk, <h*iftig, punktlig och skapad att sätta
främmande krafter i rörelse. Den theologiska lärdom, han
saknade, fick han väl aldrig tid att förvärfva, men detta
ersattes när han sjelf sådant behöfde igenom lånet af andra
pennor, hvarförutan han uppmuntade de utmärktaste af sina
ståndsbröder i Stiftet, att genom egna arbeten eller öfver-1
sättningar utbreda religiös och moralisk bildning; så
utgåfvos genom hans uppmuntran Läsning för Prester, Koppes
Cateches, Sedolärande Berättelser m. m. af hvilka dock
åtskilliga, såsom behäftade med nog mycken anstrykning af
neologi, föga behagade de strängt orthodoxe. Såsom
Epho-rus var Bikop L. oförliknelig, och hans sätt att verka på
ungdomen är på ett högst åskådligt vis framstäldt af en bland
lians biographer (Hofpredik. Hedborn), som sjelf deraf hade
rönt de välgörande verkningarne. Såsom Stiftets förman
var kanhända ingen, före eller efter honom, i hänseende,
till sin personlighet mera älskad och värderad. I sitt
umgänge var L. glad, öppen, förtrolig, stundom skämtsam,
men han glömde dock aldrig sitt embetes anseende, eller
rättare sagdt, värdigheten var honom medfödd, liksom
känslan för decorum och det passande. Konung Carl Johan,
hvilken L. först helsade efter ankomsten i det nya
fäderneslandet och emottog Hans trosbekännelse, har offentligen
yttrat, att TSrkeBiskopens anblick genast ingaf Honom en
fördelaktig lanka om Svenska Presterskapet. Äfven Fru
Stael blef högeligen frapperad af den Svenska ErkeBiskopen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
