Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linne, Carl von, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linné, Carl von cl. ä.
281
allt sätt likna vilda stammar; men, då de ändteligen blifva
omsatta oeh transplanterade, förändra siu vilda art, blifva
sköna träd och gifva behagelig frukt; — så ock i ingen
annor afsigt afsändes nu denna yngling till Akademien, der
ban kanske kunde komma uti det klimat, som gynnade hans
tilltagande i växteu." Med detta föga rekommenderande
vittnesbörd afreste L. till Lund, der han hoppades efter
löfte vinna understöd af Professoren och Domprosten
Hu-mærus, som var en stvfson till L:s slägting, Kyrkoherden i
Lekaryd, Carl Tiliander. Men detta förmodade stöd hade
nyss blifvit honom undanryckt, och då Linnæus vid
ankomsten till Lunds tullport, sporde hvilkens likbegängelse der
firades, efter man ringde i alla stadens klockor, så fick han
det svaret att — Domprosten Humærus begrofs! Genom en
sin fordna informator, Gabriel Hök, som nu vistades vid
Akademien^ blef L. 1727, utan att behöfva förevisa sitt
o-behagliga testimonium, vid Akademien såsom dennes
disci-pel inskrifven, och genom sina botaniska insigter vardt han
älskad af den lärde Professoren ^ sedermera Archiatern
Kilian Stobæus, i hvars hus han genom sin fordne
informators bemedling blifvit upptagen. Här fick han till sin stora
glädje se en större samling af stenar, snäckor, foglar och
inlagda örter, och sjelf samla till ett Herbarium, samt
jemföra det insamlade med Tourneforts beskrifningar, hvaraf
Kothman gifvit honom ett utkast. Hans brinnande håg för
naturalhistorien, nödgade honom att äfven tillsätta nätterna,
då en hos Stobæus boende Tysk Medicinae Studiosus
Kou-las, L:s vän, tillät honom taga med sig böcker ur Stobæi
bibliothek. Stobæi moder, som ej kunde sofva om nätterna,
såg ljuset brinna i L:s rum och varnade snart sin son för
"Småländningen, som hvarje natt somnade ifrån ljuset; och
snart satte hela hans hus i äfventyr." Oförmodadt fick ock
L. inom kort midt under natten besök af Professoren sjelf,
som ville öfvertyga sig om L. sof^ eller hvad ban hade för
sig; — och till sin förundran fann han dä L. uppe,
sysselsatt med studier, samt på bordet flere af sina egna
botaniska böcker. Sedan Stobæus fått veta sakens sammanhang
bad ban L. "som annat folk förfoga sig till sängs om
nätterna", och följande dagen lemnade han L. fritt tillträde till
sitt bibliothek, hvarjemte han i allt sökte omhulda
ynglingen. Så anförtrodde han honom ofta sina patienter, lät
honom merändels spisa vid sitt bord, samt lofvade att, i
fall ban ville fortfara som han börjat, göra honom till sin
arfvingey emedan han sjelf ej hade några barn.’
Under del L. följande sommar besökte det kära fäderne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
