- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 9. Maclean-Nolcken /
174

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munck af Rosenschöld, Eberhard Zacharias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Munck af Rosensciiöld, Eberhard Zacharias. 1G5

hade cn medelpunkt, fastän icke inom sig sjelf, kring
hvilken han rörde sig med mycken säkerhet. Den idé, han för
tillfallet bearbetade, upptog och absorberadè hela hans själ
och ban lefde så concentrerad och uteslutande i den, att
ingen sjelfåskådning derunder var honom möjlig. Den
reflexiva tanken undanträngdes af den discursiva. Han var så
full af sitt ämne, att det lemnade intet rum öfrigt för ett
lägre medvetande. Emellertid var det väl icke heller det
högsta, som genomträngde honom. Naturen synes hafva
varit honom nog och det religiëst-ethiska lifvet med sina
phe-nomener interesserade honom mindre. Christendomens inre
väsende förblef honom en hemlighet, hvaruti ban aldrig
sökte intränga. Smädelsen och hånet voro honom dock
likaså främmande. Till kyrkan förhöll han sig blott
indifferent, icke fiendtlig t. Den förekom honom endast såsom
ett bihang till staten, hvilken i hans ögon var samhället i
dess högsta potens. Juridisk rätt, politisk frihet,
meningstolerans och humanitet: se här den religion Prof. R.
bekände. För denna torftiga uppfattning af mensklighetens
djupaste behof hade han väl närmast att tacka de
förhållanden, hvarunder ban i sin ungdom utvecklat sig. Den andelösa
orthodoxien, som då låg i strid med tidehvarfvets
revolutionära philanthropism, hade ej gifvit honom de
fördelaktigaste begrepp om Ghristendomen. Den bättre anda, som
sedermera vaknat inom theologien, lärer ban ej hafva
iakttagit och derföre qvarstadnade han på sin negativa ståndpunkt
i detta hänseende. Hade han kommit att se religionen, icke
såsom "ett visst och bestämdt sätt att dyrka Gud", utan
såsom ett lif, ett sätt att lefva i Gud, skulle han
tvifvelsutan erkänt och gjort rättvisa åt cn sådan existens.

Skrifter: Om Sädens utgjutelse under sömnen af Dr Hildebrand.
Öfvers. Lund 1795 5 2:a uppl. Ib. 1806. — Några skönhetsmedel
icke ifrån Paris af C. W. Hufeland. öfvers. D. S. D. S. K.
Ib. 1798. — Hus- ocb Rese-Apothek af Hufeland. Sthm 1800.—
Till allmänheten om Kokoppor. Lund 1801; Sthm s. å. (öfversatt
på Danska och Tyska). — Förslag till hämmande af Koppfarsoten.
Lund 1802. — Om Pestalozzis läromethod. Lund 1803 (öfvers,
på Danska). — Om Mineralsura rökningar. Ib. 1806. «—
Yttrande till Ridd. och Adelns plenum d. 13 Apr. 1815. Dito d. 25
Dec. 1817. Ib. — Förslag till författningar for allm. hclsovården
med anmärkn. Lund s. å» —- 7 Programmer. — Rön i Vet. Akad.
Handlingar, i Läk.Sällsk. Årsberättelser, samt i flera period,
tidningar. — Præsiderat för 15 disputationer.

P. G. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/9/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free