Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a. Tuna-grenen - 2. Mörner, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörner, Carl Stellan.
231
starka de kommo upptågande till paraden, samt huruledes
och pä hvad sätt de besatte vakterna; och såsom jag
dessutom hade en planritning af fästningsverken och loci
situa-tionem, hvilket behagade konungen öfvermåttan väl; så
kunde han icke längre tvifla, utan lät då draga all omsorg om
mig, på det att jag åter måtte komma mig före, och halp
mig sålunda den käre Guden åter till helsan och i à’nnu
större nåd hos min herre och konung. Och när som nu
konungen åter måste aftåga från Laudsherg för vinterns skull
och begifva sig längre ned, affärdade ban mig ifrån Anklam
till Sverige i kammarärcnder, och att jag l:o hos herrarne
skulle göra anstalt om, att hans contracter, dem ban
alslu-tat med Erik Larsson och med andra, skulle hållas och af
Riket betalas; 2:o så hade jag besked hvilka af Rikets
cre-ditorer som skulle hafva sin betalning och hvilka som skulle
patientera; 5:o skulle jag vid min ankomst veta att berätta
honom, hvad han af riket hade att vänta eller icke till
understöd för krigets fortsättande. Detta memorial gaf ban
inig sjelf i handom, och befallte mig desslikes, alt jag
skulle göra anstalt om drottningens resa, ty hon skulle
komma ut till honom, samt låta afconterfeja hans dotter,
den unga drottningen, och derest det icke var väl måladt,
så skulle jag icke förtjena någon tack derföre: detta var
hans egna ord. — Enär jag nu med en skuta afseglade från
Stralsund, var det nära på, att ett kejserligt skepp, som låg
i Wismar och bevakade kusten, skulle hafva uppbringat och
tagit oss till fånga; måste således första gängen väuda om
igen; men andra gången kom jag lyckligt och väl öfver till
Galniar, begaf mig derifrån utan dröjsmål till herrarne i
Stockholm, communicernde med dem och med 1’falzgrefven
mina uppdrag, låt deia läsa milt memorial och brefven, som
voro skrifna till dein, och fordrade på det flitigaste besked
och svar uppå alltsammans, hvilket jag ock snart erhöll.
Uträttade mina göromål på det skyndsammaste och begaf
mig om våren åter tillbaka till min Ilerre, som jag
anträffade vid Werben just uti action,^då Tilly stormade lägret,
och fienden marchcradc tillbaka till Tangermiinde: kunde
alltså icke aflägga min berättelse förr än tredje dagen
derefter. Då åtföljde jag konungen till Allbrandcnburg, dit
ban hcmligen låtit beställa Landtgrefven af Hessen, då gaf
jag honom besked och gjorde fullständig relation om allting
och satt hos honom i vagnen, när ban åter for tillhaka till
Wei ben. Hans M:jt var med allting mycket väl tillfreds,
och när jag äfven beskref för honom drottningens hjertliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
