Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Birgittinerne og Kirkelivet i Norden, Birgittinerordenen efter Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nar Syndaren vil sitt Hierta til Gudh omvanda,
\ •
Gudh piagar honom Nådh aff hiertans grund att sånda,
Sall ar then Sial som Gudh wil til sigh lånda,
Och Nådenes Liws til Ewig Tijdh vptånda.
(Digteren :)
/
Then syndige stodh vp, han kande sigh få en Lijsa,
Han viste Gudh aff hierta och munn att prijsa,
Han såg thet Himmelska Liwset ofver sigh lysa,
Med odmiuka Rost begynte han Dagsens Wijsa:
(Synderen, syngende en bekjendt Morgenpsalme:)
„Miskundeligh Gudh, Låt Nådenes Sool vprinna,
„Jagh måtte medh hennes Liuus frå syndzens Nodh forsvinna.
„Hugsvala milt Hierta, vplys både Siål och Sinne,
„Låt migh i Dagh, tin helga Wånskap finna.
„All Werldzens Liws vprann aff en Morgonstierne,
„Som sannerligh år Gudz moder en odmiuk tårna,
„Aff Hierta och Munn vil iagh prijsa Gudh så gårna.
„Han ville min fiende aldeles från mig spierna.“
(Synderens eget Takoffer:)
Min Herre och Gudh bor migh alltijdh prijsa och lofva,
Som stadde migh eij långre i Syndene at sofva,
Migh tyckte milt hierta thet var bespåndt i klofva,
Så långe iagh lågh i thenna hår Syndzens Dofva.
Min hogste Frålsare bor migh alltijdh åkalla,
Når synden acktar min Siål omkring bestalla,
Tu låt mig ey långer i syndenne at faIla
Och icke smaka then Helfvetis bittra galla.
•
Og nu tilsidst til Modsætning et forpiint Hjertes Suk,
Vidnesbyrd om den Synd mod Naturen, der altid begaaes
i Munkebuur! Det er en Vadstena Nonne, klostergiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
