Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ummerejse (N:o 41); men dessa öfverläto länet genast samma år
till Henneke Bützow (N:o 42), hvarefter hertigen år 1373
lemnade det till Henrik Molteke och hans son Henneke
(N:o 50). Äfven Kalmar och dess fögderi eller län
innehades en tid af hertigen [1]. Riddaren Vicke von Vitzen
var der höfvidsman och hade skyldighet att derför aflägga
redovisning till hertigen (N:o 63).
Alla dessa provinser behandlades i
förpantningsbrefven så, som de alls icke anginge Sveriges konung, utan
skulle innehafvarne i händelse af hertigens död vara
förbundna att öfverlåta slott och län till hans båda andre
söner, Henrik och Magnus, eller deras afkomlingar.
Naturligtvis omgåfvo sig dessa fogdar eller
höfvidsman med Tyska krigare, hvilka utgjorde besättning på
slotten, deras följen på resor och deltagare i strider, som
de hade vare sig med det gamla konungahusets
anhängare eller med andra fiender [2].
Konungen sjelf var ej blott i början, utan så länge han
regerade, förnämligast omgifven af Tyskar, och äfven de
förläningar som det berodde på honom att bortgifva,
kommo företrädesvis Tyskarne till godo. De flesta
Meklenburgska adelsmän torde antingen i hans eller hans fars
tjenst hafva någon tid uppehållit sig i Sverige.
Likväl stod Albrekts thron på alltför svaga fötter,
att han skulle kunnat uppenbart åsidosätta de förut
antagna grunderna för landets styrelse. Han måste alltså
åtminstone vid vigtigare frågor samla omkring sig ett råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
