Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xcn
måste derföre sjelfva utlösa sig, och påminnelser om ersättning
gjordes flera gånger, äfven efter konungens afsättning, särdeles
för dem som blifvit fångna i Öresund. Men det egentliga
kriget hade redan långt före Engelbrekts uppresning upphört,
och det kan endast genom sin inverkan på den inre
förvaltningen hafva betydligt bidragit till dennas utbrott.
Den andra af K. Eriks älsklingstankar, som måhända
ännu mer förorsakat hans undergång, var den att få sitt
syskonbarn Hertig Bogislaf af Pommern erkänd såsom
thronföljare. Efter hvad Erik sjelf påstod, hade denne »suttit med
honom i slottslofven allt sedan Drottning Margareta dog» d. v.
s. att slottshöfvidsmännen hade gifvit en försäkran att hålla
hertigen slotten tillhanda*), förmodligen dock blott i den
händelse, att konungen afginge utan manliga arfvingar; ty ett
sådant vilkor finnes infördt i frälsebrefven, åtminstone från och
med 1416**). Sjelf påstod K. Erik, att Danska riksråden
god-kännt detta förfarande, hvilket får en viss grad af
trovärdighet derigenom, att flera af dem beseglat Drottning Filippas d.
30 Juli 1420 utfärdade bref om förändringen med hennes
lifgeding uti Danmark, hvari en sådan bestämmelse förekommer***).
Men om han någonsin meddelat Svenska Rådet denna plan är
icke bekant; saken borde hafva behandlats på ett unionsraöte,
men konungen åberopar i sin försvarsskrift blott Danskar och
Tyskar såsom vittnen, huru prinsen blifvit hemtad till
Danmark. En anledning finnes, att frågan om unionen och dess
framtid förevarit på ett möte i Köpenhamn i Augusti 1425, då
Svenska rådsherrarne dit voro kallade (N:o89,†); ty d. 11 Sept.
detta år har konungen låtit utfärda en officiell vidimation af
förslaget till unionsakt, tydligen i den afsigt, att dokumentet skulle
komma att gälla såsom en rättsgiltig statshandling, ehuru
vittnena i den utförliga beskrifningen af dess yttre beskaffenhet
*) K. Erika försvarsskrift emot Danska Rådets afsättningsbref, dat. d. 25 Juli
1439. Hvidtfeld, s. 612.
*’) Jfr de ofvan, s. lxxvi, åberopade frälsebrefven.
"*) Hvidtfeld, s. 299.
+) Utom ofvannämnda dokument, finnes det ett annat, som visar, att åtminstone
Svenska rådsherrar vid denna tiden varit samlade, nemligen ett salubref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
