Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och formar detta till en alkalisk kropp;
men å en aunan sida om kalium förenadt
med syre, svafvel, cyan ger alkaliska
föreningar, så måtte kalium hafva mycken
del deri efter det samma icke händer då
dessa tre förena sig t. ex. med silfver.—
Af allt detta synes således skäligen kun-,
na dragas den slutsats att idéen, om en
formande och en formad beståndsdel i en
förening, är lika så oriktig som idéen om
en activ och en passiv beståndsdel, d. ä. att
frändskap skulle äga rum emellan två
kroppar, af hvilka den ena hade en positiv
frändskap och den audra vore inert d. ä.
i saknad af föreningsbegär. All förening
beror af ömsesidig attraction och carac-,
teren af föreningen är resultatet af bådas,
bestämdt af de relativa quantiteter hvari
förening äger rum, derföre är t. ex. en
atom mangan med 3 at. syre en stark
saltbasis , med 3 en svag, med 4 en indifferent
kropp och med 5 en syra, allt efter som det
ena eller andra elementets chemiska caracter
har öfverhand, hvilket tydligen beror af
quantiteten. Man kan lätt följa den
falska idéen om en formande princip till
sitt ursprung. Den föddes af Hauys sats
att olika sammansatta föreningar icke
antaga lika former; då erfarenheten blef i
strid med detta postulat, antog Hauy
föreningar af större kristallkraft, som
pressade andra emellan dem interponerade i
sin form. Hausmann antog derefter i sitt
mineralsystem i hvarje mineral en ca-
*) Handbuch der Mineralogie.Göttingen i8i3 1«
aa. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
