Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Liten, fn. li’till, deraf Lillbolstad Ha., äldre lille eller lisle
bolstad.
Lång: Långbergsöda Sa., som 1531 hette Longbergsö.
Möckel är en förvridning af mykil, fn. mikill: stor, utmärkt,
mycken. Härined sammansatta äro: Möckelgräs Fi.,
förut Mööklagres, Myckelgräs; Möckelby Jo., förut
Mök-laby, Mögleby och äldst enligt Arvidssons Handlingar
anno 1438 Myklaby; Möckelö Jo., äldre Mööklaö,
Möckleö.
Ny: Nyhamn Le.
Skarp: Skarpnotö Ha. (?)
Stor: Storby i Eckerö k:ll.
Svart igenfinnes måhända i Svartsmara Fi.; namnets äldre
form var dock Svartingxmara, se ofvan.
Torr: Torrbollsta Fi.
Öde, fn. auär, desertus; deraf kanske Ödhekarlaby, nu
Öd-karby Sa., jfr ofvan. I de äldre jordaböckerna
upptages ett byanamn i Föglö, som skrifves dels Öoddhö,
dels Oddeöö. Nuvarande form af namnet (om det ens
mera finnes) är mig obekant, men dessa gamla former
synas, så osäker deras ortografi än är, hänvisa på adj.
öde. Af substant. auön: öde ställe eller öde tillstånd
kommer deremot Udanböle Jo., äldre üdneböle,
Oödh-enaböle.
Ålands läge och den otillräckliga afkastningen af dess
jordbruk hafva i förening med dess innevånares
skandinaviska, företagsamma lynne otvifvelaktigt redan tidigt gjort
sjöfart och skeppsbyggeri till en vigtig förvärfskälla
derstädes, såsom de ännu i dag äro. Anledning till undran
lemnar det derföre att finna det så få af de åländska
ortnamnen äro sammansatta med benämningar på skepp och delar
deraf, isynnerhet som i Nyland en talrik klass af ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
