Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan tillerkänna detsamma ens så .stort område: dess rum
innehafves vanligen af tveljudet ei, icke sällan med orätt,
hvarom längre fram 6). 1 Borgå socken användes é väl ofta
nog, men begagnas der i stället för 0 (det långa ö-ljudet),
hvarom under denna bokstaf skall talas. I vestra delen af
landskapet beror det tätare användandet af é för ei på
målets der öfverhandtagande försvenskning. Jämnför hvad längre
fram säges 0111 diftongen ié.
§ 7. i (målets långa i) motsvarar:
1) svenskt slutet i, fn. 1 (stundom e, ju), t. ex.
nyl. kviter sv. hvit fn. hvftr
hi, tf hit, dit —
is is 1SS
(veder)fl il el
riva rifva rjufa.
2) svenskt öppet i, fn. i, t. ex.
nyl. mm, tfn, sm sv. min o. s. v. fn. mm o. s.
ti ma timme tfmi
grimo grimma [grima]
drister dristig (forne. J>r
fritt fritt —
kvitt hvitt fn. hvftt.
3) svenskt slutet e, fn. i, jå, t. ex.
nyl. ikorn (neutr.) sv. ekorn, ekorre fn. fkorni
fridå fredag frjådagr
sf 1. sfa se sjå7)
gm gen [gegu].
6) Så t. ex. höres likaså ofta greit, breiv, som grét, brév, jfr ofvan.
7) Detta ur den fornnorska formen. Men enl. Liljegren Run-Urk.
N:o 1953: sia, i dalska målet: siå (icke sjå) och i flere Sveadialekter höres
si; jfr Rydqvist Sv. Spr. L. I s. 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
