Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyl. kold sv. köld fsv. kyld, fn. kuldi
bordo börda fn. byrär.
Anm. 1 Borgå socken användes långt é i st. f. 0, som
der aldrig höres, likasom i den estländska svenska
munarten. Jfr Ruszwurm II sid. 299. T. ex.
nyl. (Borgå) bén E.sv. ben sv. bön fn. boen
séter set söt scetr
féter fétro fötter foetr.
Men ej blott det svenska ö, som uppstått af fn. ce,
utbytes i Borgå mot é, utan ofta äfven de ö-ljud, som i fn.
motsvaras af diftongerna au och ey och som i målet enligt
regeln motsvaras af tveljuden öu och öi, se dessa. Så
tyckes äfven fallet vara i Estländska svenskan, trots Ruszwurms
uppgift (Eibof. II sid. 298): „das schwed. ö, wenn es aus
dem altnord. au entstanden ist, lautet durchgehens au
zu-weilen äu; wo ö aus ey stammt, bleibt ei oder ai. “ Jag anför
några ur Ruszwurms arbete hemtade exx. jämnte deras
motsvarigheter i nyländska målet, sådant det talas i Borgå socken,
nyl. (B.) réder E.sv. rean (II s. 305) sv. röd fn. rauör
éron, éror eran (Ils.317) öron eyru
bré bré (Ils. 319) bröd brauö
déd(subst.) dé (Ils. 320) död dauöi
trést (upa) trest (Ils. 356) (för)trösta treysta.
Dock kan i allmänhet sägas att såväl i
Borgå-munar-ten som i Estländska svenskan diftongerna öu (au) och öi
(ei) i regeln motsvara de fornnordiska tveljuden, och att
é-ljudet, likasom annorstädes o-ljudet, i dessa fall är en
öfver-gång till skriftsvenskan.
§ 14. a (målets korta a) motsvarar:
1) svenskt slutet a, fn. a, e, t. ex.
nyl. tala sv. tala fn. tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
