Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkforskning, ingen annan regel än sitt godtycke, om det
någon gång faller dem in att tveka mellan skrifsätten fog el
och fågel, mon och mån. (En hel hop andra likartade
ord kunde anföras: boge och båge, tog och tåg, skoda och
skåda, m. fl., men vid dem tvekar, gudnås! ingen af dem).
Här vägledes en nyländing genast af den bestämda skilnad,
som i hans mål göres mellan det korta o och det långa å.
Sådana ord åter, hvilka i svenskan ljuda och skrifvas
fullkomligt lika, ehuru de äro af helt olika betydelser och helt
skiljaktigt upphof, få till följd af målets fullkomligare
qvan-titetsförliållanden helt olika uttal och utseende, så att de
icke kunna förvexlas: t, ex. loda (haerere) och låda (area),
kopar (cuprum) och koppar (scutellse), lesa (legere) och läsa
(claudere), sjel (phoca) och själ (anima) m. fl.
Anm. Kort vokal framför enkel konsonant och deraf
beroende qvantitetsförhållanden, som likna nyländska
allmogemålets, finnas mer eller mindre fullständigt och tydligt
an-gifna af Ruszwurm II § 403 för svenskan i Estland 15), af
Widmark s. 9 för Vesterbotten (jfr likvisst exx. g åm mal
sid. 11 och mykkje sid. 16), af Linder § 83 för S. Möre
(jfr dock exx. gam mel, sam men § 10, komma § 174), af
Rydqvist Sv. Spr. L. IY sid. 9 för Dalarne, af Säve Bem.
over Gotland sid. 219.
Dock finnes, så vidt jag kunnat utröna förhållandet, i
ingen annan svensk dialekt en så noggrann
öfverensstäm-melse med forntungan i detta hänseende, som nyländskan har
att uppvisa.
Icke i alla norska dialekter, men dock i de „fleste
og bedste“ lära stamstafvelserna i afseende å qvantiteten öf-
15) Ruszwurm antager här utan skäl inflytande af Estniskan såsom
verkande orsak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
