Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
uttalas med samma ljud, som motsvarande svenska
konsonanter. Ett för begge mälen eget medljud, hvilket ieke har
någon motsvarighet i högsvenskan, är det s. k. tjocka I,
hvaijemte i Houtskärs dialekten anträffas ett vekt V och *’.
Några af dessa konsonanter må här blifva föremål för särskilda
anmärkningar.
d såsom slutljud efter en vokal bortlemnas ofta t ex.:
(Korpo & Houts.) brø sv. bröd, mé med, måla målad,
skapa skapad, sta stad.
Någongång tillsättes äfven d såsom slutljud och detta
ehuru en konsonant redan förut afslutar ordet t ex.
(K. & H.) heimand sv. hemman, lakand lakan, åderbüd
plogbill, terüd äril.
g och k uttalas i begge dialekterna hårdt, då de stå
framför hårda vokaler, framför konsonanter eller i slutet af
orden t. ex.:
(K. & H.) gå sv. gå, gløm glömma, gå god, gråt gråta,
gård (Houts. gäl) gård, kdlder kall, klint klint, kräko kråka,
kudda (H. kody) ko, kärn kom, råk hitta, skapa skapad, sek
sök, talg talg, varg varg.
Då g och k stå framför veka vokaler, hafva de i
Houtskär ett lent ljud (j eller dj och tj). I Korpo bibehålla de
äfven i detta fall sitt hårda uttal, t. ex.:
(Korpo) gé (gifva), (Houts.) jävo.
geitir[g (geting), jeitiT\g.
gäjsp (gäspa), jäjsp.
rågin (rågen), rådjin’.
kør (köra), tjør.
skynd (skynda), stjynd.
skäru (skära, subst.), stjärn.
Understundom hör man dock i Korpo dessa medljud
uttalas omvexlande hårdt ooh vekt. Sålunda får man höra både:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
