Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättaren hetat Mårten Frisk. Man vet icke heller med full
säkerhet om hans arbete ännu finnes i behåll. Dock torde
följande förmodan derom åtminstone i vissa biomständigheter icke
sakna intresse.
En jemförande granskning ådagalägger, att bland
ofvanupp-räknade codices af Landslagen, B. 96 ligger till grund för det
Juustenska exemplaret. Det sednare innehåller, såsom redan
erinrats, egarens namnteckning af år 1599. Tidsbestämningen, för
åtminstone den äldre handskriftens författande, leder oss således
otvunget till Herr Mårtens dagar. Härtill kommer, att äfven
Ljungo Thomae på det ställe, som snart skall noggrannare
anföras, omförmäler en äldre Finsk öfversättning af landslagen.
Han nämner väl icke öfversättaren, som hållit sig anonym,
hvar-för Buraeus så mycket hellre torde hafva gjort sin härom
upplysande anteckning. Men Ljungo låter förstå, att den äldre
öf-versättningen i många stycken varit misslyckad och „vrängd både
med ord och meningar ifrån lagsens sentens.“ Nu finner man
åter att Ljungos version ofta korrigerar den hvarur det
Juustenska exemplaret afskrifvits. Detta sednare återgifver, t. ex.
„måls-ägande“ (liksom vore ordet sammansatt af „mål“ och „säga“)
med synsanoja, „bodrägt“ med paatin siirtäminen, o. d., då
dere-mot Ljungo skrifver jutun isändä, talouden vietelemys.
Skulle således den numera i Kgl. Biblioteket i Stockholm
bevarade codex måhända vara just densamma, hvilken 1609 låg
i Riks Kansliet. Det Juustenska exemplaret måste då antagas hafva
blifvit derur afskrifvet, innan Herr Mårtens öfverflyttning till
Sverige skett. Denna supposition understödes deraf, att besagde
exemplar tidigare än 1599 varit i tvenne skilde egares värjo,
såsom desses från permen utraderade namn antyda. Äfven i de
Predikant i Stockholm gjorde Finska Lagboken. Han låg 1593 i K. Johans
Cancellie.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
