Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alexandrinsk filosofi, som upptog mera orientaliska moment.
Bägge sökte med utgångspunkt från de pytagoreiska
mysterierna och med hjälp af platonska teorier bilda
vetenskapliga religionssystem, den judisk-alexandrinska filosofin
naturligtvis med skyldig hänsyn till judarnas Moses och den
gamla bibelns uppenbarelser. Den vetenskapliga
systematiseringen blef hufvudsakligen en fantastisk allegori men
har som sådan haft en gifven betydelse för den kristna
teologin.
Kristi evangelium, som nu uppträdde för att
begynna sitt segertåg kring världen, var i sin början
främmande för vetenskapen, var hvarken fiende eller vän till
densamma lika litet som till den antika staten. Men så
småningom, när kristendomen genom omständigheternas
— man skulle väl vilja säga olycksdigra — makt blifvit
en kyrka, så såg den sig tvungen att bli en stridande
lära. äfven den, och därvid behöfde den möta motståndarna
på deras egen mark och skaffa sig en lärobyggnad. Det
gällde ju icke att eröfra endast de mera lätt öfvertygade
»af dessa små», de undertryckta och förslafvade, det gällde
också att vinna de bildade. Mycket af antik åskådning
assimilerades nu med den nya läran.
Evangeliets »filosofiska förvärldsligande» åtog sig
under den första tiden den s. k. patristiken, hvars
utveckling sträcker sig från andra till fjärde århundradet. Man
hade att söka förmedla mellan tro och vetande, att bevisa
kristendomen vara den enda sanna filosofin; man måste
därför behärska de gifna filosofemerna, och så blefvo
GNO-STIKERNA våra första utöfvare i stor stil af den filosofiska
historiens vetenskap. Deras mål härvid var att bevisa
världsprocessens utveckling som en kamp mellan ondt och
godt, hvilken genom Kristi återlösning skulle sluta med
det godas seger. Härunder aflägsnade sig emellertid de
gnostiska mystikerna mer och mer från den kristna kyrkan
och blefvo uteslutna ur dess gemenskap. Från en af
gno-sticismens senare radikalaste företrädare härleder sig det
bekanta uttrycket credo quia absurdum, jag tror, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
