[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HHNH
VARUUTBYTE
del tillkom den indiska bojkotten av engelska varor,
främst textilier. Nyorienteringen av manga
näringsgrenar eftär uppkomsten av de många nya staterna efter
kriget och omflyttningen av viktiga delar av
produktionen ’hade världen ännu icke hunnit växa in i. När den
regelbundna konjunktursvängningen inträdde, drabbade
den därför härdare än tidigare varit fallet.
Den internationella handeln spelar också en större roll
nu än förr. Kommunikationerna ha vuxit ut och
förbättrats, länderna mera riktat in sig på byte än förr.
Då denna fina mekanism råkade i olag spredo sig
verkningarna med förödande hast över så gott som hela
jordklotet. Minskad sysselsättning i ett land ledde till
minskad efterfrågan efter andra länders varor. Dessa
andra länder sågo sin export gå ned, hade mindre att
köpa för men fortsatte ibland att köpa tillsvidare. Då
betalning ej kunde lämnas i vanliga varda måste det
guld tillgripas, sam låg som säkerhet för resp. lands
sedlar och mynt.
Om ett par av jordens största länder, Amerika och
Frankrike, stodo som betalningsmottagare av stora
belopp årligen i form av akadestånd och amorteringar,
men dessa vägrade att mottaga varor, fanns det endast
guld att skicka. Så småningom måste då en allt större
del av världens tillgängliga guldförråd samlas i dessa
länder och det bli allt svårare för gäldenärerna att
driva upp medel för att fullgöra sina ålagda skyldigheter.
Den stund kom, då guldförråden började om icke direkt
att sina sä dock att minskas i oroväckande grad med
hänsyn till gällande bestämmelser om sedeltäckning
o. d. Man måste hitta på något medel att hindra
utflödet.
Ett sätt var att upphäva guldmyntfoten. Därigenom
slapp man att inlösa sina sedlar och guldkassan var
tillsvidare räddad. Att landets pängar i samma
ögonblick föllo i värde, mätta med de länders måttstock, som
kvarstodo vid guldet, behövde inte betyda så mycket, så.
länge endast den inrikes prisnivån hölls staibil. De
tvivel, som uttalades för att detta skulle bli möjligt kunna
väl nu anses gendrivna. övergivandet av guldmyntfoten
medförde dessutom den fördelen, att tack vare den lägre
värderingen av landets mynt det blev lättare att sälja
utomlands, ty om en svensk vara, som t. ex. i Tyskland
fyra, borde ju efterfrågan ökas. Å andra sidan stego
värderats i fem mark, plötsligen kunde erhållas för
198
mtm
WM
AL VÄNNER
alla importvaror automatiskt i pris, ty en tysk vara, som
kostat fem kronor, måste ju med ändrade
värdeförhållandet mellan mark och kronor betinga ett högre pris.
Denna åtgärd att göra sig fri frin guldet borde
sålunda, om ingenting annat inträffade, återbringa
jämvikt för resp. lands utrikeshandel. Men annat
inträffade. Den större möjlighet till konkurrens, som den fria
valutan bjöd, föranledde guldländerna att så vitt möjligt
söka hindra varor från länder med fri valuta att fritt
införas. Det skulle förrycka handelsbalansen till
guldländernas nackdel.
Det är nu en oanad uppfinningsrikedom utvecklas för
att hitta på ständigt nya metoder att hindra
handelsutbytet. Till de gamla prövade och säkra tullarna,
komma nya mer eller mindre klumpiga, mer eller mindre
fina åtgärder i bruk. Inte så att tullvägen försmåddes.
Därom vittnar ju bäst det gamla frihandelslandet
Englands övergång» till ett visserligen än så länge
någorlunda moderat tullssystem, varigenom man trodde sig
kunna åstadkomma för det första den ytterligare
strypning av importen, som högre priser icke lyckats medföra,
och för det andra skydd för olika näringsgrenar. Det
kan kanske vara anledning att först se efter vad verkan
denna nya inriktning för Englands vidkommade haft.
Det är ganska självklart, att nya eller höjda tullar på
ett otal varor, måste medföra ökade möjligheter för
produktion av dessa varor inom landets gränser och
alltså en ökad sysselsättning inom diverse grenar av
näringslivet. Men det är också ganska självklart, att detta
icke kunde hjälpa de stora exportindustrierna. Tvärtom
måste de i dem sysselsatta ställa in sig på höjda priser
på många varor och alltså antingen nöja sig med
mindre ersättning för sitt arbete eller söka ernå högre
löner, det sista ett ganska hopplöst företag i det
rådande läget. Den nya sysselsättningen kunde emellertid
visst till en början tänkas föranleda minskad
arbetslöshet och så synes också ha varit fallet.
Nästa steg blir emellertid vidtagandet av
försvarsåtgärder från de andra ländernas sida. Fick man icke
sälja till samma villkor som förut, så skulle man också
låta bli att köpa i samma utsträckning. För ögonblicket
förbigående åtgärdernas natur, måste de ju om de
lyckades, och i regel ha de blott lyckats allt för väl, leda till
en minskad efterfrågan i detta fall efter Englands
varor. De stora industrierna borde alltså få minskad pro-
’99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
