Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Konsten och folket. Av fil. lic. Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BLOMBERG
verksamhet, och blivit en privatsak — för artister,
mecenater och konsthandlare. Först på senare tider kan det
skönjas en återgång till intimare kontakt med
samhällslivet och därmed ansatser till en ny tidsstil.
Av vad som redan anförts har det kanske framgått
hur väl "den bildande konsten" förtjänar detta namn.
Den framställer i bilder vår historia, inte bara dess
yttre data — den s. k. historiemålningen är den ofta
populära men konstnärligt likgiltigaste formen — utan
hela släktets bildningskamp — i åskådliga bilder, som i
sin tur verka bildande och förfinande på åskådaren.
Konsten gör människan medvetnare om sig själv och sin
gärning. Rembrandts verk är sålunda en
kulturhistorisk bilderbok med världsperspektiv — via Amsterdams
ghetto går det tillbaka till Gamla Testamentets Israel,
Guds egendomsfolk — liksom barockens filosofer i sin
propaganda för den samtida patriarkaliska och
auktoritativa Gudsstaten, civitas dei, som var den segrande
mer-kantilismens politiska uttryck — i sina upprörda
gammaltestamentliga scener ger den bakgrunden till de grymma
och ruinerande religionskrigen under 1600-talets första
hälft och sedan reaktionen i ålderdomskonstens stilla
och fördjupade, humana och demokratiska religiositet;
den har rum för judisk mystik och västerländsk
naturvetenskap (anatomibilderna), för indiska miniatyrer och
romerska arkitekturminnesmärken, men den samman
smälter allt detta till en personligt egenartad
skönhetsvärld. Det är i själva skönhetsupplevelsen den meddelar
sin rika livserfarenhet och detta är konstens omedelbara
uppgift: att skänka skönhet och lust.
Det säregna välbehag som kallas för estetiskt, väcks
ju inte direkt av konstverkets innehåll, utan av dess
form. Vissa sammanställningar av linjer, färger,
ljusvalörer ge oss en känsla av harmoni, av ro och befrielse.
De behöva inte ens föreställa något, utan kan vara rent
dekorativa, mönstret i en matta, proportionerna i en
vacker vas, en bil, en bro eller en monumental byggnad
kunna väcka estetisk lust. Lagarna för dessa estetiska
faktorer i vår erfarenhet ha ännu inte klarlagts och
kunna kanske inte heller objektivt fastställas, då det i
så hög grad rör sig om skiftande subjektiva
förnimmelser. — "Om smaken bör man inte disputera", heter det
| ju, men det förefaller sannolikt att konstverkets rytm,
dess upprepande och sammanfogande av vissa form-
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
