- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
273

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Genom ödemarker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Är du säker på det? Kanske turkarna i stället komma
att döda oss, menade en af svenskarne.

— Visst icke. Det är Oczakow. Jag känner paschan
och visserligen var han litet stram för en tid sedan, men
nu torde han vara mjukare till sinnes. Säkerligen få vi
där hjälp. Raskt framåt innan det blir mörkt.

De fem svenskarne ökade farten. Men hur mycket de
ansträngde sig att hinna fram till staden, tycktes denna
liksom fly undan dem. Afståndet minskades ej, tvärtom
syntes staden alltjämt lika aflägset. Och nu var solen vid
horisonten. Orientens korta skymning föll, och inom få
minuter var det mörkt. Ingenting annat var att göra än att lägga
sig ned på marken, tugga på en brödbit och försöka sofva.

Men den natten blef det icke mycket sömn. Väldiga
svärmar af gräshoppor hade slagit ned och fyllde hela
slätten. Det var omöjligt att freda sig för dem, de betäckte
deras ansikten, händer och kläder, och svenskarne hade hela
natten göra att slå omkring sig för att söka jaga bort dem.
Ändtligen steg solen upp och de begåfvo sig åter på
väg.

Frampå förmiddagen nådde de stadsporten. Nyfiket
betraktade turkarne främlingarne. Till en början ville de
icke släppa in dem, men då de sade, att de tillhörde den
ryktbare svenske kungens här och Kruse dessutom tilläde,
att han kände paschan och önskade tala med honom, blefvo
de insläppta.

Paschan visade sig nu mera nådig. Han omnämnde
för dem, att deras konung för ett par dagar sedan färdats
förbi staden och nu befunne sig endast några få dagsresor
längre bort, sannolikt i närheten af Svarta hafvets stränder.
Detta fyllde dem med glädje och gaf dem godt hopp att
hinna fatt sina kamrater.

Som de hade tämligen godt om pengar, var det icke
svårt för dem att skaffa sig hvad de behöfde. Visserligen
fingo de betala mångdubbelt varornas värde, men de fingo
dock hvad de ville ha. Sålunda skaffade de sig hvar sin
häst, bröd, kött och grönsaker, bockskinnssäckar att ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free