Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag tror jag höll på att aldrig komma bort från
detta Turkiet, yttrade kungen leende.
— Nej, det såg verkligen så ut. Man försöker alla
medel att hålla kvar ers majestät, svarade officerarne.
Kungen hade nu fått nog af ryttarlekarne och red
tillbaka till lägret. Men hela eftermiddagen hade han så svårt
för att gå, att han måste tillbringa den liggande på en
madrass.
Några dagar därefter återkom den officer, som kungen
skickat till Siebenbürgen för att upplåna penningar. Han
hade verkligen lyckats anskaffa sådana. Tack vare den
omständigheten, att österrikiske kejsaren befallt sina
ämbetsmän, att understödja svenske kungens hemresa, lyckades
officeren mot kung Karls egenhändigt skrifna förbindelse
få ett lån på femtio tusen gyllen. Det var visserligen en
ringa summa, men för den, som är utan, alltid något, och
efter erhållandet af detta lån beslöts företaga den långa
hemresan.
Kvällen innan denna skulle äga rum sutto de tre
vännerna Kruse, Buss och Hjort omkring en bivuakeld och
pratade. Buss hade nyligen återkommit från en resa till
Bender, dit han blifvit sänd af kungen med skrifvelser till
de därstädes varande svenskarne och där han uppehållit
sig några månader. Han var glad att man ändtligen
kommit i väg. Då han reste från slottet Timurtasch voro
utsikterna därtill icke vidare lysande, och han trodde att kungen
trots general Liewens föreställningar och officerarnes böner,
ännu ett år skulle uppehålla sig i Turkiet.
— Ja, så äro vi då ändtligen på väg och komma att
lämna detta tråkiga land, där vi tillbragt så många onödiga
år, yttrade Buss, i det han bättre makade ihop bränderna
i elden.
— Ja, men du må tro, att det icke gick så lätt att
öfvertala kungen, svarade Kruse. Vi trodde nästan, att vi
ännu några år skulle få stanna i detta land, så att, då vi
kommo hem, vi af Sverige icke skulle finna mer än
en rykande hög. Turkarne ville icke heller sätta tro till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
