Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Om det är sant! utbrast han, böjde sig ned och
kysste henne.
Malin log och lät det ske.
— Min älskade flicka! hviskade Åke och kysste henne
gång på gång.
Och så voro de åter försonade.
Hur skönt att känna detta djupa lugn efter dessa
veckors förfärliga ängslan och oro. Det var som om Åke blifvit
en helt annan människa. Nu visste han, att han hade
henne för alltid och att ingen, icke ens hennes lagvigde
make, hvilken hon för resten afskydde, skulle kunna taga
henne från honom. Nu kände han, att han hade något att
lefva för. Lifvet hade åter fått glans, han tyckte solen
lyste klarare och varmare än förut, att hafvet var mera
skinande blått, gräset mera doftande grönt än förut. Ändt-
ligen hade han återvunnit sin lycka, som han för alltid trott
förlorad. Nu gällde det endast, att Malin så fort som möjligt
skulle blifva frisk. Och sedan... sedan! En liten stuga
vid någon vacker strand, en båt och några nät. Och sedan
långa år att lefva lyckliga under.
Gång på gång böjde sig Åke ned öfver Malin och
kysste henne. Hon log, fastän hans omfamningar vållade
henne svår smärta. Till slut kunde hon icke återhålla ett
utrop:
— Du gör mig illa, min vän. Du får fara varsamt
fram med mig. Jag är inte frisk ännu.
Åke ryckte till. I sin häftiga ifver och glädje hade
han glömt, att hans flicka satt där med till hälften krossad
arm. Han satte sig ned vid hennes fötter och smekte
hennes hand.
— Och till detta är jag skuld. Till detta är jag skuld!
mumlade han.
— Hvad är det du säger, min vän? frågade Malin
förvånad öfver det dystra uttrycket i hans ansikte.
— Jag säger, att jag är skuld till att du sitter här med
krossad arm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
