Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr / 122 (1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett epigram och ett glas svagdricka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag tog till flykten och räddade mig först bakom
tryckpressen, som stod midt på golfvet, och sedan genom ett
språng på dörren. Korteligen, jag undgick den förfärliges
käpp, men icke mitt afsked, hvilket jag innan aftonen
bekom och det på temligen grått papper, något som jag
visst icke undrar på.

Ill. J.N.[=Jenny Nyström]

Denna händelse gjorde emellertid slut på min fyraåriga
bana som konstförvandt och förde mig hastigt och lustigt
in på en annan. Jag begaf mig från tryckeriet direkt till
källaren »Norges Vapen» vid Stora %gatan, der Jean
Högqvist, en yngre bror till Emilie, aktrisen, då var kypare.

»Ett glas svagdrickal» tillsade jag anspråkslöst.

Högqvist, med hvilken jag ett år förut förnyat
bekantskapen, kom in och stälde ett stort dricksglas framför mig
på bordet.

»Drick fortl» hviskade han.

Jag tömde glaset. Utseendet bedrager, heter det; men
man klagar icke alltid öfver bedrägeriet. Hvad jag drack
var punsch, fast det såg ut som svagdricka.

Blinkande tacksamt, meddelade jag Högqvist hvad som
händt mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>