Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marmorbruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni kommer ej nr stället, stackars gumma!» började
jag, vändande mig till henne som körde; »ni måtte ha kört
för raskt från staden!»
»Ja, gudnås så visst!» svarade gumman med en orolig
blick på sin följeslagerska; »men det är ju också ett väglag
så Herren sig förbarme!»
»Kör, kör, i himlens namn!» hördes inifrån hufvan
en darrande stämma.
»Hästen kan knappast gå för sig sjelf, än mindre draga
två personer,» sade jag, tilläggande derefter med lägre röst:
»ni kan ha förtroende för mig, fru grefvinna!»
Damen i hufvan spratt till vid dessa ord.
»Ni kan med lugn afhöra mig,» fortfor jag; »jag anade
genast, att ni är det fruntimmer man nu söker efter. Ni
känner mig ej, men jag har mina skäl att visa deltagande
för er. Derför frågar jag icke hvarför ni flydde, utan hvart
ni önskar fly?»
»Himlen har då icke helt och hållet öfvergifvit mig!»
hördes ånyo samma stämma, och nu såg jag mellan
väder-hufvans rika spetsar framtitta ett ungt ansigte med mycket
bleka, men obeskrifligt vackra och ädla drag, Det var
marmorbruden från föregående afton.
»Hvart önskar ni bli förd?» frågade jag henne ånyo;
»ni behöfver blott befalla, och jag står till er tjenst.»
»Hvar finna en fristad!» utropade hon med stirrande
ögon; »hela verlden förföljer mig.»
»Den stackars mamsellen eller hvad hon är för slag,»
yttrade mjölkbudet, »den stackars mamsellen fann jag på
landsvägen; hon bad få åka med mig och att jag skulle
föra henne till baronens på W—näs, som hon ska vara slägt
med, säger hon. Hon måtte vara rysligt olycklig, ty hon
talar så underliga ord.»
»Hvar ligger W—näs?» frågade jag, »och hur långt är
det dit?»
»Man tar af första vägen till höger, och det är väl
omkring en fjerdedels mil.»
»Godt, jag skall föra er dit,» förklarade jag, i det jag
räckte den unga damen min hand och hjelpte henne ur
släden. »Jag gör denna omväg för att bringa er i säkerhet,
men ingen tid är att förlora!»
Men i detsamma svängde in på landsvägen i full fart
samma täckrack som jag nyss lemnat utanför lasarettet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
