Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarta händer, hvilka, höjda uppåt, faschöllo rektorns begge,
voro försedda med långa röda klor. Det var med ett ord
Belzebub, sådan man från barndomsåren vant sig att tänka
sig honom, eller sådan den rena ortodoxien utstyrt hans
bild. Också sutto de flesta af klassens ungdom orörliga
och bleka af fasa, under det att de sammansvurne måste
bita sig i läpparne för att icke utbrista i skratt.
Emellertid ilade Belzebub fram och tillbaka genom
klassen med sin ryttare, hvilken, synbarligen sjelf konsternerad
af hvad som händt honom, ännu icke kom sig för att göra
motstånd. Men det var ingen lätt börda att springa med.
Rektor Trysén, liten till växten, men undersätsig och
grof-lemmad, var ganska tung. Också började snart Belzebub
svigta under sin ryttare, något som man icke kan undra
på, i fall det är sannt livad man påstår, att det mindre är
kroppar än själar han gör affärer i eller är van att släpa
på. Nog af, han föll framstupa på golfvet och ryttaren med
honom.
Men den svarta figuren, snart på benen igen, var med
ett skutt uppe i katedern. »Kom hit, Trysse!» ropade han
från denna upphöjda plats, i det han viftade med rottingen;
»kom hit, Trysse lilla! Kan du din lexa? Hur många
hufvudstycken är det i katekesen? Svarar du inte, så får
du dask. Nå, hur är det, tycker du att du kan? Baba!
Och så rider du på far din, det skall du ha särskildt för,
det skall du ha i tre repriser för.»
Trysén, som småningom återhemtat sig efter sitt fall,
ilade fram mot katedern med vidöppen mun och stirrande
ögon. Det är svårt att veta, hvad han i denna stund tänkte
på. Tänkte han på den historia städerskan nyss uppdukat
för honom? Trodde han måhända nu på mörkrets makter?
Eller, hvilket är troligare, var han ännu så förbryllad af
det oerhördt djerfva spel man vågat drifva med honom midt
i hans egen klass, att han ännu icke visste hvad han skulle
tänka?
Då hände, att några af kamraterna, som af dens ord
och åthäfvor hvilken nu stod i katedern slöt till hvem han
egentligen var, ropade: »Kalle Utter! Det är Kalle Utter!»
Vid ljudet af detta namn, namnet på den alltför väl
kände tjufpojken och förklarade rebellen mot den tidens
skolordning, löstes förtrollningen, och med ett rytande,
som genomträngde hela skolhuset, rasade Trysén upp i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
