- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 4. Bilder ur verkligheten. Del 4. Strödda anteckningar /
277

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga utroparne af småsaker. Detta är, som bekant, ett
betydelsefullt tecken.

Just då jag beträdde min gata, eller Rue Croix des
petits Champs, mötte jag en trupp lancièrer i sina hvita
kappor. Efter dem följde sju stora täckvagnar, ytterligare
eskorterade af en trupp samma kavalleri. Jag följde detta
tåg med ögonen och såg det hålla utanför franska bankens
hus, som är beläget vid samma gata.

»Hvad betyder det der?» frågade jag en tapetserare,
som bodde i samma hus som jag.

»Hvad det betyder?» upprepade han; »det betyder, tout
simplement, att republikens president ingår som medintressent
i banken. Hvad han satt in det vet jag ej, men att
han tar sin utdelning, det är säkert. Kort och godt, han
plundrar den. Från i dag har hvarje soldat ett femfrancsstycke
om dagen utom fri déjeuner. Presidenten är gästfri,
det synes nog på lancièrerna.»

Jag upptäckte nu, att de icke voro särdeles sadelfasta.
Deras ansigten blossade, och de vickade åt begge sidor på
hästryggen.

»Så usurperar man ett välde,» anmärkte tapetseraren.

»Och hur tror ni att detta skall slutas?» frågade jag,
och hvem frågade icke så den tiden!

»Det beror på hvem som blir frikostigare: folket på blod
eller usurpatorn på bränvin,» svarade tapetseraren och gick.

*



Klockan åtta på aftonen klädde jag mig för att begifva
mig till grefve Löwenhjelms musiksoaré vid Rue d’Anjou.
Men innan jag lemnade mitt rum tre trappor upp,
undfägnades jag i förskott af ett musiknummer från gatan. Det
var la Marseillaise, sjungen af en stark kör. Jag skyndade
till fönstret och öppnade det. Det var redan mörkt, men
jag tyckte mig se en folkmassa som fylde gatan så långt
jag kunde se. Men bäst jag såg och lyssnade — och det är
med egna känslor man lyssnar till la Marseillaise — studsade
jag för en blixt, och derpå följde en handgevärssalva.

»Sången tystnar. Skaran flyr,
Lodet sitter midt i sångarns hjerta.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:26:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/4/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free