Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strumpväfvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strumpväfvaeen.
87
sol och de blå ögonen öppnade sig, men endast för att
strax åter tillslutas, och derpå undra vi på intet vis, ty
hvar befann sig väl den blyga flickan? Jo, i en främmandes
säng och, hvad som ännu värre var, i en främmande karls
armar, och dertill på köpet dessa armar nästan så godt som
obetäckta. Tellbom måtte äfven sjelf ha insett det, ty han
rusade omkring rummet för att få tag i en röck.
Visserligen fick han också snart tag i en sådan, men i sin brådska
och ifver tog han rocken bakvändt på sig, så att
frackskörten, liksom ett förskinn, slogo honom på knäskålarna.
Den sköna hade ånyo öppnat ögonen, men då hon såg
den besynnerligt kostymerade mannen nalkas sängen, kunde
hon ej af hälla sig från att skratta och delta rätt ljudeligen.
Tellbom mönstrade sin gestalt och brast sjelf ut i ett
gapskratt, ehuru på egen bekostnad. Inom en handvändning
hade fracken återfått sin rätta position och flickan upprest
sig från hvilostället, hvarpå man skred till en förklaring.
> Er godhet mot mig, min herre,» sade den sköna
flickan efter att ha hunnit hemta sig, »gör mig förlägen,
och jag vet ej hur jag skall kunna vara tacksam för så ...»
>.Tacksam mot mig, mamsell!» inföll eller, rättare
sagdt, nedföll strumpväfvaren, emedan han under hela tiden
befunnit sig i sjunde himmelen; »tacksam mot mig! Ack,
om mamsell visste hur lycklig jag känner mig, då jag. . .
då jag...»
Hans känsloström var för bred för att på en gång
obehindradt kunna brusa fram genom munnen, och det
var derför som tungan kom att klämmas något.
>Men, men,» återtog han, sedan han likväl, för att
kunna fortfara, fäst sina -ögon på golfvet i stället för på
henne, »men om mamsell ej blir ond, skulle jag så gerna
vilja känna orsaken till mamsells besök hos den gamle
kommissarien häruppe.»
»Ni förtjenar hela mitt förtroende, ädle man,» svarade
hon. »Mitt namn är Marie Bergman, min far, som var
tjensteman, är död, och denne gamle man är. . .»
»Han är?» .
»Min . . . min morfar.»
»Mamsells morfar! Skulle det vara möjligt?»
»Skickad af min mor, som är sängliggande sjuk sedan
längre tid, har jag besökt honom för att bedja om en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
