- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 5. Flickan i Stadsgården /
54

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Barnen - 3. Flickan i Stadsgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tredje kapitlet.

Flickan i Stadsgården.



»Hvar . . . hvar är jag nånstans?» stammade Adolf Axner
för sig sjelf, öppnande ögonlocken, men icke finnande annat
än det djupaste mörker omkring sig; »är jag lefvande eller
död? . . . ]ag tyckte att jag . . . min Gud, hvad är det här? . . .»

En stark lukt af bränvin och ättika trängde in i hans
näsa och kom honom att nysa.

De gamla auktorerna ha visserligen ganska mycket
att berätta om nektarn, Olympens gudadryck, och om Styx’
svarta vågor, hvarmed underjordens skuggor läskade sina
tunna, torra läppar, men ingenting förtälja de om ättika
eller bränvin.

Den fallne hjelten kunde således hvarken befinna sig
i den ena eller den andra af dessa begge odödlighetens
regioner, utan var följaktligen ännu qvar i denna
jemmer-dalen, om hvars verklighet han dessutom öfvertygades genom
den plåga och värk, ban kände i sitt hufvud.

»Jag tyckte han sa’ något . . . han är visst vaken,»
hördes en mild röst tätt invid hans ena öra.

Adolf tog med händerna öfver sina ögon och fick tag
uti en våt bindel, som var lindad kring den öfre delen af
hans hufvud och tillknuten bak. Han slet af sig bindeln.
En stråle från ett i kammaren tändt ljus trängde inom
sparlakanen, och dervid upptäckte han en qvinnas ansigte, som
böjde sig öfver hans och såg på honom med en viss
hjertlighet i sin blick.

»Gud ske lof, det var då inte farligt!» sade qvinnan;
»gör det mycket ondt i hufvudet?»

Axner tyckte sig hafva sett detta ansigte förut, och,
funderande efter hvem det kunde tillhöra, förnam han ej
den milda frågan.

Qvinnan upprepade den.

»Om jag har ondt i hufvudet,» svarade han ändtligen;
»men hvar är jag då . . . hur i Guds namn har jag kommit
hit? . . . Jag ligger ju i en säng . . . men . . . men . . . hvar äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free