- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
352

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Du är ju sannt, att presidenten Elgklos vackra dottei
skall gifta sig med kommerserådet Räyels vackre son?»
fortsatte tiggaren.

»Men hvem har sagt för er, kära Svärd, att...»

»Hå kors, jag kom i går händelsevis upp till revisor
Alm, och af honom fick jag veta att...»

»Ni har då varit hemma hos honom!. .. Jag har inte
sett honom på flere dagar.»

»Det tror jag nog fan... förlåt, jag hade så när
svurit... revisorn har ej varit ute på flere dagar.»

»Min Gud, han är då sjuk!»

»Jag såg hvarken till läkare eller medikamentsflaskor .. .
hur kunde han då vara sjuk!... Han ligger bara inne och
funderar.»

»Han talade om mig!... Säg, o säg, hvad sade han
om mig?»

»Nästan ingenting, ty han hushållar mer på ord än
på tolfskillingar. .. men så mycket kunde jag förstå, att
presidentens dotter hastigt och lustigt får helsa på Asplunda
och tacka för sist:»

»Ha! . .. Det är då revisor Alm som bedt er gå hit
och säga mig allt det der!» yttrade Amanda, rodnande af
harm.

»Det var ett gement yttrande af en så vacker flicka...
Förlåt, jag hade så när sagt en oartighet! . . . Skulle han
be mig gå hit, han, som alltid, och det temligen obehöfligt,
varnat mig för att besvära er, och som, när jag i går tog
mig den friheten att läsa några föga gudliga förböner för
der. äkta kristliga föreningen, körde mig på dörren, oaktadt
vi alltid varit de bästa vänner!»

Amanda nedslog sina ögon, ty hon blygdes öfver sin
ovärdiga misstanke.

»Ni lofvade nyss att göra något för mig,» påminde
nu magistern.

»Ja, ja!» svarade Amanda, stirrande på marken.

»Nåväl! Ni måste här på stället uppteckna en saga
efter min diktamen.»

Amanda såg förvånad på tiggaren.

»En saga ja,» upprepade magistern; »det vore väl ej
första gången som ni gjorde det. . . Men som vi ej ha
papper till hands, så kan ni skrifva den på ett blad ur ert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free