Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Armand kände mycket väl igen Adelaide; men kände
väl hon igen honom? Han tyckte väl att ett vänligt leende
spelade pä hennes vackra läppar, han trodde sig äfven
för-n.ärka, att hon hviskade något till sina begge grannar, och
att dessa derefter riktade sina dubbelkikare ned emot honom;
men han hann ej förvissa sig derom, ty i detsamma
uppgick ridån, hvarvid allas blickar flögo mot scenen, ty nu
börjas balletten.
Det är en liten sal i värdshuset Hvita Hästen man
först skådar. En mängd folk, tillhörande en liten by i
Brétagne, är samlad derinne. Man dricker vin, spelar kort
och dansar naturligtvis. Menniskan roar sig ungefär på
samma sätt i. söder som i nord. Oförmodadt störes glädjen
af ett våldsamt oväder, äska och regn, det förstås.
Allmän oro.
Men oron blir ännu större, när genom den hastigt
uppryckta värdshusdörren en främmande herre inträder,
svart som en munk och blek som döden. Vi skynda genast
att presentera honom, ty det är ingenting att hålla på.
Det är ingen annan än djefvulen sjelf som är ute på resor
i det vackra Brétagne, men att han reser i så ruskigt väder,
det är icke hans fel, utan författarens till balletten, monsieur
Saint-Léon’s.
Monsieur Saint-Léon, Fanny Cerritos afundade make,
finner det dramatiska fordra, att hin onde uppträder så der
högtidligt under åska och på detta sätt kostymerad, ehuru
man med skäl bör kunna fråga, huru den kan se ut som
en munk, hvilken alltid visar sig som en ljusens engel,
eller huru den kan vara blek som döden, hvilken sjelf är
idel eld och lågor.
Monsieur Saint-Léon är en renhårig katolik, och derför
har han gifvit hin onde ett temligen protestantiskt namn,
nämligen Matheus med titel af doktor, ehuru fan vete hvar
han blifvit promoverad.
Doktor Matheus anhåller, under åtbörder och miner
som alla förstå eller, rättare sagdt, måste förstå, att det
goda folket ville ge sig tillfreds, emedan han för sin del
icke finner sig besvärad af deras glada tidsfördrif. Hvarför
skulle han också ha någonting emot dansen, vinet och
korten? Tvärtom, skulle han ha något att anmärka mot
våra läsareprester, så vore det troligtvis för deras
predikningar mot bruket af dans, vin och kort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
