Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt och hans dalkarlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MERDE AKTfiN.
57
abbedissan (kysser hans limtd). Den heliga jungfrun vare
med dig, vördige fader! (Går långsamt och med armarna i
kors öfver bröstet in i klostret. Knut Boson går ut på
motsatt sida.)
Femte scenen.
MÅNS BENGTSSON (insvept i en kappa, smyger spionerande
utanför klostret).
Bengtsson (efter messans slut). Att ingen af mitt folk
höres af ännu, och tiden är dock inne. — — — De jubla
på slottet! De dricka skålar för Kalmarunionens upplösning
och kung Eriks fall, och svenska ädlingar upplyfta på sina
sköldar bonden från Dalarne! — Och fäderna vända sig ej
i sina kistor och ingen stormil griper uti segerfanorna på
deras grifter! — Engelbrekt, frossa gerna i dag, i morgon
räckes dig en annan bägare! — Du gjorde mig faderlös —
i morgon har du inte mer något barn! — Må gerna verlden
beundra de skimrande färgerna på snäckans skal, allenast jag
vet, att snäckan sjelf derinne långsamt lider och tynar af!
— Sköna Ingeborg! Inom klostercellens fuktiga väggar
blommar ingen ros hvarken för jorden eller himmelen!
(Med låg röst.) Du måste bli min — med eller utan hjerta,
min! —- Det är väl inte så svårt att fånga en motsträfvig
flickas hjerta, när man i den ringa glasskifvan kan fånga
sjelfva solens stråle. —• Trånande måne, du blänker så
silfver-hvit och leker med Vetterns vågor, liksom den längtande
nunnan med silfverkulorna på sitt radband.’ {Vildt.) Lågorna
af min hämd skola färga dig blodröd, innan du slocknar på
ditt fäste! —
Sjette scenen.
MÅNS BENGTSSON. ERIK.
Erik (utkommande ur klostret, klädd som tiggarmunk).
Herre!
Bengtsson. Är allt i ordning?
Erik. Vår heliga abbedissa förgrymmades svårligen, när
jag anhöll om husrum öfver natten för mig och ett hederligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
