Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Två anklagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ AJTKLAOAD*.
36
»Nej... far min, som var renskrifvare, hade inte råd
att bestå mig något mera.»
»När och hvar är du född?»
»Jag föddes samma år, som Gustaf den tredje blef
skjuten ... år 1792, om jag mins rätt... jag firar alltid min
födelsedag den femte januari... det var som i går, det...
då fick jag de här vackra presenterna,» tillade han, skakande
på handklofvarne, som hopklämde hans händer.
»Passande presenter åt dig, din slyngel!» sade
polismästaren; »och du ser mig ut som du skulle få behålla
dem så länge du lefver.»
»Tackar ödmjukast!... Bättre något än intet!»
betygade Storm, bugande sig.
»Har du inte varit straffad förut, du?»
»Gud bevare mig väl!... Inte tilltalad en gång.»
»Hvar är du född?»
»Hvar?... Jag har förlorat min dopattest... jag kan
inte komma ihåg min födelseort, för jag var så liten när
jag kom till.»
En skrattsalva skallade från alla sidor af rummet.
Polismästarens klubba föll i bordet, och det blef på
ögonblicket tyst igen.
»Jag skall uppfriska minnet på dig, jag!» ropade
polismästaren med en stämma, som kunnat jaga på flykten ett
helt band korrektionister. »Jag har sett dig en gång förut,
din galgfågel!»
»Väl möjligt... och jag tror väl, att det inte heller
är första gången jag ser nådig lagman! ...»
Polismästarens ögon föllo ånyo på vidundret, forskande
in i hvarje drag af dess ansigte.
»För tio år sedan,» yttrade han derefter, »stod du på
samma ställe som du nu står, med alla anlag att blifva en
s4 förhärdad förbrytare som du nu verkligen blifvit... Tror
du inte jag känner igen dig?»
»Det måtte vara ett misstag, nådig lagman!» svarade
Storm; »skulle jag sjelf inte komma ihåg en så angenäm
stund, om så vore?»
»Du hette då Christian Ros och var betjent hos en
baron Svärdfält... Notarie, se efter i diariet för 1812...
Vi måste bestämdt ha den der vackra pojken der
nånstans. »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
