Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Två anklagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
"* TVÅ ANKLAGADE.
öfver den I... Utan herrn hade jag aldrig i tiden vant
gripen, det är säkert, det.»
»Jojo,’ min gosse lilla!» svarade polisbetjenten, högligen
smickrad af ett slikt erkännande af en person med så ofantliga
kroppskrafter som Ros. »Jojo men, det ska inte vara någon
dufunge, som springer på dig, det vet jag nog... också var
du den värsta jag någonsin nappat tag uti... Ser du, jag
är van att den, jag väl fått klorna i, den släpper jag aldrig,
om också fan sjelf och hela sju helvetets här höll honom i
benen och ville draga honom ifrån mig.» Dervid föll hans
stolta blick på stadens trenne hjeltar, hvilka nu som bäst
höllo på att styrka sig med en butelj bränvin, hvilken utan
glas och tilltugg vandrade från den ena munnen till den
andra med korta uppehåll.
»Derför, om jag skulle bekänna något,» förklarade Ros,
»så vill jag göra det för någon annan och alls icke för herrn,
som så har tilltygat mig, och som jag aldrig glömmer, om
jag också blefve hundra år.»
»Men du måtte väl begripa,» sade polisbetjenten, »att
det var min pligt, såsopi en stadens tjensteman, att göra
hvad jag gjorde... du bör väl förstå, att om jag inte hade
fångat dig, hade jag gjort mig skyldig till det svåraste
ansvar... Du är en för klok och rättvis karl, min bästa
Ros, för att du skulle klandra mig för uppfyllandet af mitt
vigtiga kall... derför bekänn nu allt beskedligt för mig .. .
Tro mig, på mitt hedersord, du gör dig sjelf den största
tjensten dermed ... Det blir ju bara för första resan du blir
straffad och ...»
»Bara för första resan! När man för första resan mister
knoppen, så måste det vara mer än tillräckligt 1»
»Men förstår du då inte?... Mildrande omständigheter,
ser du ... Lita på mig... Jag ska framställa din fria och
.otvungna bekännelse på ett sätt, att den ska väcka
deltagande, och jag ansvarar med mitt eget hufvud för att du
ska få behålla ditt.»
»Ack, om herrn det kunde! ... Men om jag också får
behålla halsen, så får jag ändå ett halsband för hela min
■ tid på Marstrand eller något annat odrägligt ställe.»
»I värsta fall, ja, min gosse lilla!... Men om du också
kommer dit, så blir du i alla fall inte länge der,» hviskade
polisens tjensteman under ett förtroligt leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
